En ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har beslutats av riksdagen med syfte att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, som till exempel EU, Nato och FN. Lagändringen syftar även till att täppa till luckor i den svenska spionerilagstiftningen.

Utredningen om lagförslaget gällande utlandsspioneri blev klar 2017 och lämnades - efter omarbetning - som lagförslag till riksdagen 2021. Det har sedan krävts två omröstningar och ett mellanliggande val. Nu har det beslutats att det nuvarande förslaget om utlandsspioneri blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det kan därmed bli straffbart att lämna uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer – vilket bland annat kan komma att påverka meddelarskyddet vid journalistiska publiceringar. Denna lag innebär även att ansvariga utgivare kan åtalas för det nya tryck- och yttrandefrihetsbrottet. 

Lagen innehåller även en så kallad ”ventil” för att vissa publiceringar ska anses försvarliga och inte straffbara. Detta för att värna en fri och oberoende nyhetsförmedling. Syftet med ventilen är att vara tydlig med att journalistisk och granskande verksamhet ska vara möjlig och måste få finnas och ha ett skydd. Det blir upp till domstolarna att avgöra vad som är försvarligt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.