Närvarande och nyfikna vuxna som man kan prata med, och som inte skuldbelägger och förbjuder. Det är vad barn och unga samt olika aktörer för trygghet på nätet önskar sig, enligt vad som framkom vid Safer Internet Centres webbsända seminarium på Safer Internet Day den 6 februari. 

Här kan du se webbinariet "Barns och ungas liv på nätet: Vad vet vi och vad behöver göras framåt?" på Mediemyndighetens Youtube.

2024 blir året då polisen satsar brett på större närvaro i samhället, inklusive internet. Nätpatrullering kommer att bli en vanligare företeelse under 2024, berättade Carl Ekenblom från Polisen i region öst i ett av dagens två panelsamtal. 

Man ska alltid polisanmäla till exempel dick-pics, att skicka sådant är sexuellt ofredande. Även om man kanske inte tror att anmälan kommer att leda till något kan den vara en viktig pusselbit för oss på Polisen när vi letar efter en förövare, sa han. 

Eva Widgren, delprojektledare på Safer Internet Centre, som intervjuat tonåringar i årskurs 7–9, berättade att ungdomarna reagerar mycket negativt på ”läskigt”, äckligt eller sexuellt innehåll som ingen ska behöva se. Tonåringarna berättade också hur de ofta vänjer sig vid otäckt innehåll som påverkade dem starkt negativt första gången de såg det. 

Nästan alla tonåringar har sociala medier

Martin Karlsson, analytiker vid Mediemyndigheten, visade att nästan alla tonåringar dagligen använder sociala medier. Av 17–18-åringarna är det 36 procent som använder sociala medier mer än tre timmar per dag, men andelen har inte ökat. Bland de lite yngre ser dock andelen höganvändare (de som använder sociala medier mer än tre timmar om dagen) ut att växa, konstaterade Martin Karlsson. 

Eva Widgren noterade att 43 procent av tonåringarna, som nästan alla använder sociala medier, tycker att det är där för mycket, enligt Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2023. De upplever att designen är skapad för att man ska fastna och det går ut över sömn och skolarbete. Ungdomarna påverkas av olika innehåll, som hur man ska se ut, vad man ska äta, man kan drabbas av ryktesspridning och hårt språk. Många unga är framför allt rädda för så kallade exposekonton och för vuxna som har sexuellt intresse för barn. 

Deltagare under webbinariet på Safer Internet Day, från vänster: Aya Winssi, Martin Karlsson, Catarina Nylund, Annika Engström (moderator), Carl Ekenblom, David Sandberg Hjelm, Johan Larsson, Jannike Tillå, Lisen Bergquist och Eva Widgren.

”Exposekonton” vanligt förekommande 

En beskrivning av vad exposekonton är fick vi av Sofie Josefsson. Hon är programchef på ECPAT, som är en av del av Safer Internet Centre och en så kallad hotline för den som råkar ut för sexuellt ofredande och liknande på nätet. På exposekonton delar pojkar och unga män övergreppsmaterial. Det kan vara sex och nakenbilder, och publiceringen leder ofta till att flickor råkar ut för ytterligare övergrepp på nätet eller offline. Tjejerna drabbas av hot, kränkningar, ibland våldtäkter. Lokala konton sprids i sociala medier, även globalt, i digitala miljöer där flickor avhumaniseras och betraktas som varor. Hittar man ett sådant konto kan man höra av sig till oss på ECPAT, sa Sofie Josefsson. 

Barn möter extremism i spel 

Aya Winsi, projektledare på Spelkulturförbundetförbundet Sverok, berättade att majoriteten av barn enligt en kartläggning mött extremistiska åsikter i spelvärden. Där finns en toxicitet och utsatthet med rasistiska och homofoba inslag, liksom sexism som gör att tjejer slutar spela vissa spel. Samtidigt finns en misstro mot vuxenvärlden som gör att unga i stället pratar med andra unga om detta. 

Det är, enligt alla deltagare i seminariet, oerhört viktigt att vuxenvärlden – föräldrar, skola med flera – informerar barn om faror på nätet utan att skuld- och skambelägga. Risken är att unga annars inte vågar vända sig vuxna när något händer. Nätet innebär ju framför allt positiva och roliga saker. Barn och unga har rätt att röra sig online – det är en del av deras liv.

"Barn upplever vuxna som frånvarande” 

David Sandberg Hjelm och Catarina Nylund från Bris menade att vuxennärvaron är avgörande för barns trygghet på nätet. Problemet är att unga upplever vuxna som frånvarande och okunniga. När vuxna upplever att de saknar kunskap backar de ur och lägger sig inte i alls. Men barn behöver trygga vuxna som förmår att både se, fråga och agera, inte rädda vuxna som bara ser faror. 

Även Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen, ansåg att det viktigaste är att intressera sig både för vad är kul och vad som är dåligt på nätet. 

Johan Larsson, digital kulturutvecklare i Skövde kommun, tyckte att föräldrar bör kolla sina barns kontons restriktioner, och sitta bakom barnet och titta vad de gör i en halvtimme – när barnet är i den åldern att det fortfarande accepteras. Carl Ekenblom föreslog att man kan ladda ned samma app som barnet har och kolla hur den fungerar. Man behöver också samtala med sitt barn om farliga situationer som kan uppstå: förövarna finns i alla forum där barn finns.  

”Skolan oerhört viktig” 

Barn med frånvarande föräldrar är särskilt utsatta på nätet. Där är skolan oerhört viktig, betonade Carl Ekenblom. Skolor kan ta kontakt med områdespolisen om något händer online. 

Johan Larsson påpekade att myndigheter, kommuner och föreningar behöver ha mer koll på hur vi kan förebygga negativa händelser, och skolor behöver ta ansvar för klasschattar. 

I Friends projekt Ask Us!, har unga från olika delar av världen själva tagit fram rekommendationer för trygghet på nätet. Stöd från vuxenvärlden är centralt och skolan en nyckelroll: “nätvett” borde vara en del av läroplanen. Ett medskick från en elev på Nya Zeeland, citerat av Lisen Bergquist, gäller de stora plattformarna: 
Hur kan det vara tillåtet att skapa algoritmer som fokuserar på trakasserier och hat när man skulle kunna skapa algoritmer som fokuserar på self love?