Ungdomars förtroende för nyhetsmedier skiljer sig markant beroende på familjebakgrund. Ungdomar med högutbildade, svenskfödda föräldrar och god ekonomi har betydligt större tillit till etablerade källor än de med utländsk bakgrund och svagare socioekonomiska villkor. Det visar en ny rapport från Mediemyndigheten.

Vilket förtroende har ungdomar för olika nyhetsmedier? Och vad är det som avgör vilken källa man litar på? I texten ”Ungdomars förtroende för nyheter i det digitala medielandskapet – växande klyftor?” i rapporten Medieutblick 2025  lyfter Mediemyndighetens analytiker Yvonne Andersson hur ungdomars förtroende för nyheter skiljer sig åt beroende av bakgrund – och det är skillnader som verkar ha ökat.

Förtroendet för exempelvis SVT, TV4 och myndigheters webbplatser är högre bland ungdomar vars föräldrar har högre utbildning, är födda i Sverige och lever i hushåll med god ekonomi. År 2022, när den senaste undersökningen gjordes, hade 75 % av ungdomarna med högutbildade föräldrar stort förtroende för SVT. Motsvarande andel bland ungdomar med lågutbildade föräldrar var 49 %. För myndigheters webbplatser var skillnaden ännu större: 71 % jämfört med 41 %.

Förtroendet är också lägre bland ungdomar med två utlandsfödda föräldrar. I denna grupp var det exempelvis 47 % som hade stort förtroende för SVT, jämfört med 65 % bland ungdomar med två svenskfödda föräldrar.

Undersökningen visar också att flickor något oftare än pojkar har stort förtroende för nyhetsmedier.

Skillnaderna växer

Skillnaderna i mellan grupper av ungdomar verkar dessutom växa. Ungdomarnas förtroende för nyhetsmedier har mätts tre gånger: 2018, 2020 och 2022. Under coronapandemin 2020 minskade förtroendet för nyhetsmedier bland ungdomar. Sedan dess har förtroendet ökat igen – men framför allt bland ungdomar med goda socioekonomiska förutsättningar.

– Det är oroväckande skillnader mellan olika grupper av ungdomar, menar Yvonne Andersson.

Hon betonar vikten av att stärka tilliten till nyhetsmedier bland ungdomar som växer upp i mer utsatta områden.

– Skolan har en kompensatorisk uppgift och den är väldigt viktig i det här sammanhanget.

Enkäten bygger på underlag från Mediemyndighetens undersökning Ungar & medier.

En del av rapporten Medieutblick 2025 – För ett öppet och tryggt medielandskap

Vilken position har de globala aktörerna på det svenska medie- och informationsområdet? Hur ser hotbilden ut mot journalister? Hur mår barn och unga på nätet – och vad är ”gaming disorder”, egentligen?   

I rapporten ”Medieutblick 2025 – För ett öppet och tryggt medielandskap” blickar sakkunniga vid Mediemyndigheten utåt och beskriver aktuella trender och utmaningar inom medielandskapet.

Läs hela rapporten här