Olagligheter som hot och bedrägerier sprids på internet. Data och annonser används och riktas utan att vi alltid vet hur. Inom EU förbereds därför ett förslag på en ny lag Digital Services Act (DSA), som ska reglera de digitala plattformarna. DSA-förslaget är omfattande och träffar en rad olika aktörer och verksamhetsområden och kan därmed komma att påverka både nationella och internationella marknader och konsumenter.

MPRT är med i flera internationella sammanhang där DSA-frågan debatteras flitigt. Men vad är DSA? Hur kan förslaget komma att påverka de digitala plattformarna? Och inte minst, hur kommer vi i Sverige att påverkas av detta förslag? Här reder vi ut vad vi vet så här långt.

Det här innehåller DSA-förslaget

DSA är en förordning som EU-kommissionen föreslagit för att reglera de digitala plattformarna – inklusive de stora globala digitala plattformarna.

Förslaget vill följande:

• uppnå en välfungerande inre marknad för digitala tjänster,
• ha gemensamma överensstämmande ansvarsregler för olika digitala tjänsteleverantörer,
• förbättra medlemsstaternas samarbete i fråga om efterlevnad av reglerna,
• säkerställa transparens, trygghet och säkerhet samt respekt för grundläggande rättigheter i digitala miljöer.

DSA-förslaget innehåller bland annat olika krav som ställs på hur myndigheter och aktörer ska agera i samband med att myndigheter utfärdar förelägganden mot en leverantör.

Bakgrunden till förslaget

Syftet med DSA är bland annat att ge EU nya verktyg för att komma åt olika typer av olagligt innehåll online, öka transparensen gällande annonsering på digitala plattformar samt stärka EU i förhållande till de stora globala plattformarna. Det kan ses som ett försök av EU att komma till rätta med flera av de senaste årens omdiskuterade problem, som till exempel spridningen av olagligt innehåll, riktad reklam och insamling av personuppgifter.

Vilka plattformar träffas av DSA?

Kraven i DSA kommer att träffa i princip alla som tillhandahåller digitala plattformar – små företag som stora. Skyldigheterna kommer att öka ju större man är. De riktigt stora så som Facebook (Meta), Amazon, Google, Apple, Twitter, Snapchat och TikTok kommer träffas av alla skyldigheter medan de mindre företagen endast kommer träffas av vissa skyldigheter. Företag som bryter mot DSA kommer kunna bli skyldiga att betala böter på upp till sex procent av sin årsomsättning.

Finns det en gemensam EU-lagstiftning idag för dessa plattformar?

Regelverket för innehåll på internet är komplext. Vilka regler som gäller för vilka tjänster beror i många fall på vilken typ av innehåll och distributionsform det är fråga om samt vilket land som en tjänst är etablerad i. Det land som en leverantör av en tjänst är etablerad i bestämmer vanligtvis vilka regler som gäller. Det är i dessa fall också det landet som har ansvar för att följa upp att leverantören följer reglerna.

För audiovisuella medietjänster (tv-sändningar och play-tv) samt till viss del videodelningsplattormar finns ett gemensamt europeiskt regelramverk – det så kallade AV-direktivet – som gör att alla länder i EU har en liknande lagstiftning för dessa tjänster.  Några gemensamma regler motsvarande de som är föreslagna i DSA finns idag inte på EU-nivå.

Då kan DSA börja gälla

EU-kommissionen presenterade det ursprungliga DSA-förslaget den 15 december 2020. Europaparlamentet (parlamentet) och Europeiska unionens råd (rådet) har nu antagit egna versioner av förslaget. För att DSA ska bli unionslagstiftning krävs det nu att en slutlig gemensam version förhandlas fram i de så kallade trepartsmötena (trilogerna) mellan EU-kommissionen, parlamentet och rådet. Ännu står det inte helt klart när lagen kan komma träda i kraft; det kan dock ske under 2023.  

Vilka regler ska plattformarna följa enligt DSA?

För att hantera bl.a. olagligt innehåll på nätet föreslås det att plattformarna ska kunna föreläggas att agera mot olagligt innehåll samt ta ansvar för att granska sina algoritmer så att de inte får skadliga effekter för användarna. Det ska även bli enklare för användarna att ”flagga” farligt och olagligt innehåll. En annan viktig aspekt är att plattformarna ska öka sin transparens gentemot användarna så att det blir tydligare hur data används och annonser riktas. Dessutom ska plattformarna dela med sig av sin data för forskning.

Det finns även krav på att plattformarna ska bli bättre på att skydda unga användare från skadligt innehåll. Lagförslaget innehåller bland annat bestämmelser som förbjuder företag att rikta digitala annonser till barn.

Det här är ännu oklart

Det är ännu inte klart hur tillsynen kommer gå till på nationell nivå. Det som den s.k. samordnaren[1] av digitala tjänster och eventuella behöriga myndigheter föreslås göra är att se till att de krav som ställs upp i DSA uppfylls av de olika leverantörerna av digitala tjänster. Kraven på leverantörerna på nationell nivå handlar t.ex. om:

• skyldigheter att ha en kontaktpunkt eller rättslig företrädare inom unionen,
• att öka transparensen gentemot bl.a. myndigheter och slutanvändare,
• att tillhandahålla ett system där användare kan anmäla olagligt innehåll,
• samt tillhandahålla möjligheter till klagomål och tvistlösning.

DSA-förordningen är komplex och det är ännu inte klart hur den slutliga versionen kommer att se ut. Det är därför svårt att svara närmare på hur DSA kommer att fungera. Men – vi fortsätter följa utvecklingen genom vår medverkan i det internationella arbetet. 

[1] Varje medlemsstat ska utse en nationell samordnare för digitala tjänster. Varje samordnare ska - lite förenklat - ansvara för att reglerna i DSA följs på nationell nivå (om inte någon annan myndighet har getts ansvar för vissa specifika uppgifter eller sektorer) och att samordningen av de olika frågorna fungerar på nationell nivå. Samordnaren ska även bidra till att DSA fungerar och följs i hela unionen.