Mellan den 27 februari och 1 mars 2024 samlades representanter från hela Europa i Bryssel för konferensen ”Media Literacy Matters”.  Mediemyndighetens Martina Wagner, sakkunnig i MIK-frågor, och Catharina Bucht, utredare, var på plats.

På konferensen medverkade runt 350 deltagare från inte mindre än 46 länder - forskare, myndighetsrepresentanter och yrkesverksamma inom MIK-området. Parollen för konferensen var “let’s strengthen European cooperation and the future of digital and media literacy”.

Martina Wagner från Mediemyndigheten deltog som presentatör och panelist i seminariet ”Building a more media-literate society: the importance of evaluation" och beskrev där Mediemyndighetens arbete med MIK.

Fokus i anförandet var att visa hur omfattande Mediemyndighetens svenska arbete med MIK är och hur detta är en viktig förutsättning för dess framgång. En central aspekt är exempelvis myndighetens arbete med kunskapsutveckling inom fältet, bland annat genom ett nordiskt projekt som syftar till att ta tempen på befolkningens medie- och informationskunnighet i de nordiska länderna. Det breda arbetet med samverkan via aktörsnätverket MIK Sverige  beskrevs också som en viktig del i arbetet.

I presentationen betonade Martina Wagner att MIK-främjande arbete måste vara behovsstyrt för att bli framgångsrikt – vi måste vägledas av de regionala och lokala behoven, såväl som behoven hos befolkningen nationellt.

Stort fokus på desinformation och generativ AI

Konferensens inledande anföranden handlade om mis- och desinformation i vår tid. De utgick ifrån utmaningar vi står inför med utvecklingen av generativ AI samt vilka konsekvenser det här kan få för våra samhällen. Det betonades att medie- och informationskunnighet inte kan förbises som ett av de främsta verktygen i att bemöta och motverka effekterna från dessa utmaningar.  Den storskaliga spridningen av AI-genererad desinformation målas fram av flera globala aktörer som den enskilt största risken på kort sikt för våra samhällen.

Exempelvis medverkade en representant från Europeiska Kommissionens och berättade om hur man inom EU försöker agera och bemöta denna utveckling. Det handlar till stor del om att stärka och skydda användaren genom kravställning på tjänsteleverantörer och plattformar, exempelvis genom AI-akten, Digital Service Act samt Code of practice against disinformation.

Övriga nedslag i konferensen 

Att i övrigt sammanfatta tre dagars konferens där cirka 190 talare medverkade i närmare 50 olika sessioner är en grannlaga uppgift. Mediemyndighetens representanter på plats väljer därför i stället att summera genom följande tre punkter med iakttagelser. 

• Trots stora utmaningar (mis-/desinformation, AI, techjättar etc.) finns det en stark tilltro till att stärkt medie- och informationskunnighet kan göra skillnad. 
• Medie- och informationskunnighet är inte ensam lösning på utmaningarna, utan mer av en förebyggande strategi, en form av pedagogik. Aktivt lyssnande i dialog och diskussion är centralt för att inte förstärka polarisering. 
• Vikten av samarbete och samverkan i allt MIK-arbete. Genom att dela erfarenheter och bra exempel från praktiken kommer vi framåt. Stärkt medie- och informationskunnighet uppstår inte heller utifrån enstaka insatser, det finns beroenden. Arbetet med medie- och informationskunnighet behöver därför ses systemiskt och ske tvärsektoriellt och i nätverk.

/Martina Wagner & Catharina Bucht, Mediemyndigheten