Knight and day var en amerikansk långfilm. I en scen pratade en CIA-chef och en agent med varandra inne på ett kontor. Bland annat beordrade chefen agenten att hitta filmens två huvudkaraktärer som var på flykt. Innan hon hade hunnit avsluta meningen med sin order bröts sändningen för reklam. Efter annonsavbrottet återupptogs filmen i en ny scen.

Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet hade placerats på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp. Att avbrottet var placerat nära en punkt där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet ändrade inte den bedömningen. Inplaceringen av annonsavbrottet stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det felaktigt inplacerade annons­avbrottet (förvaltningsrättens mål nr 25336-17).

Sändningen var en direktsänd rapportering med anledning av att en lastbil kört på människor på Drottninggatan i centrala Stockholm. I sändningen framfördes av reportrar och programledare vid flera tillfällen uppgifter, bland annat om skottlossning runt om i Stockholm, som uppgavs vara obekräftade. Därtill uppgavs det att polisen bekräftat skottlossning och skjutningar vid Fridhemsplan.

Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att SVT har ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst vilket bland annat formuleras genom villkoren i sändningstillståndet. Att bedriva nyhetsverksamhet är ett centralt villkor för SVT och bolagets trovärdighet som nyhetsförmedlare har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service.

Nämnden uttalade att frågan om det var förenligt med kravet på saklighet och bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft, att i ett nyhetsprogram sprida obekräftade uppgifter på så sätt som skedde, borde bedömas utifrån den speciella situation som rådde. Nämnden konstaterade i detta avseende att SVT direktsände med anledning av en exceptionell och dramatisk nyhetshändelse. I sändningen framgick det vidare klart att rapporteringen befann sig i ett inledningsskede. Nämnden ansåg att det i en sådan situation måste vara möjligt för SVT att förmedla uppgifter som inte kunnat verifieras, förutsatt att detta görs tydligt för publiken. Genom att det löpande och vid upprepade tillfällen uppgavs att uppgifter var obekräftade och att företrädare för programföretaget påpekade att redaktionen försökte reda ut vilka uppgifter som kunde bekräftas utifrån den stora mängd information som inkom till SVT, fick publiken tillräckligt tydligt anses ha informerats om uppgifternas beskaffenhet. Sändningen stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Sändningen fälldes dock i fråga om saklighet då en reporter och programledaren felaktigt uppgav att polisen bekräftat skottlossning.

I inslaget pratade en reporter med en ordförande för en cross- och enduroklubb om klubbens försök att öppna en ny cross- och endurobana norr om Etelhem på Gotland. Anmälaren anförde bland annat att det fanns kraftfulla protester mot mc-klubbens planer på att anlägga en motocross- och enduroanläggning i Etelhem och att inslaget gav uttryck för mc-klubbens uppfattning vilken stöddes av reportern.

Granskningsnämnden konstaterade att det framgick i inslaget att den planerade cross- och endurobanan efter flera år fortfarande inte fått de tillstånd som krävdes på grund av överklaganden. I inslaget uttalade sig reportern i mycket positiva ordalag om den planerade banan och gav uttryck för sin personliga uppfattning om vikten av att banan skulle få anläggas. Nämnden ansåg att reporterns uttalanden var så värderande att de innebar ett ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet.

I inslaget berättade programledaren om ett nyligen infört inreseförbudet för muslimer från i huvudsak sju muslimska länder till USA. Hon gav exempel på personer som fastnat på flygplatser runt om i USA och i världen och intervjuade även en person som beslutat att, i protest mot inreseförbudet, inte resa till USA under tiden Donald Trump var president. I inslaget sa programledaren bland annat följande.

”Och bara begreppet ’muslim ban’. Jag har haft lite svårt att smälta det faktiskt. Ja, vad spelar det för roll för mig kan man ju undra, för jag är ju född i Sverige och därför så står det inget i mitt pass som skulle kunna hindra mig från en inresa till USA. Men jag är ju också muslim. Stora delar av min släkt bor i USA, några av mina närmaste vänner också och många av dem är muslimer. Vad betyder det här på sikt för dem? Kanske inte påverkar dem så mycket om de redan bor där och de inte planerar någon resa till något annat land om de då inte har dubbelt medborgarskap. Men det här sänder ju ut, ja jag måste säga obehagliga signaler alltså. Och jag tänker på historien som har lärt oss att den här typen av särskiljning av folk och folk på grund av religion eller hudfärg eller vad som annat helst aldrig leder till något bra och jag undrar liksom om det här har lett till något bra ens i USA faktiskt. Och det är inte bara de som är direkt drabbade som har börjat protestera mot detta”.

Enligt nämndens bedömning var programledarens uttalanden om inreseförbudet i USA alltför värderande och gick utöver vad som kunde anses förenligt med kravet på opartiskhet. Inslaget stred därför mot kravet på opartiskhet.

Två ledamöter var skiljaktiga och ville fria inslaget.

Inslaget handlade om att en ny utredning föreslagit att det svenska spelmonopolet ska ersättas med ett licenssystem. Sekvenser ur reklamfilmer från fyra spelbolag visades under sammanlagt cirka 20 sekunder. Det förekom uppgifter om bland annat vinstmöjligheter och bonusar samt logotyper i flera av filmerna. I inslaget visades också bland annat sekvenser från en spelmässa där logotyper för olika spelbolag förekom på bland annat montrar.

Granskningsnämnden konstaterade att utgångspunkten för inslaget var utredningens förslag och att skildra den rådande situationen på den svenska spelmarknaden. Nämnden ansåg att ett gynnande uppkom genom de sekvenser ur reklamfilmer för spelbolag som visades. Mot bakgrund av inslagets utgångspunkt ansåg dock nämnden att gynnandet var motiverat av ett tillräckligt informationsintresse. Nämnden ansåg inte heller att de spelbolag som förekom i inslaget i övrigt framhävdes på ett sätt som framstod som otillbörligt.

Programmet handlade om barn som påstods ha kontakt med andar. Efter efter¬texterna visades ett musiklagt montage där deltagarnas liv efter inspelningen av programmet följdes upp i text och bild. Montaget innehöll inget tal och var cirka 40 sekunder långt. Under cirka tio sekunder visades en skylt med texten ”Strax Skenet bedrar” i bildens ena hörn samtidigt som en speakerröst sa följande.

”Nu lämnar vi de övernaturliga fenomenen för i afton och avrundar kvällen tillsammans med Skenet bedrar strax.”

Granskningsnämnden ansåg att skyltens utformning, placering och den tid som den exponerades i bild samt den pålagda speakerrösten inte innebar någon kränkning av programmets integritet och värde eller av rättighetshavarnas rättigheter i strid med bestämmelsen i 8 kap. 10 § radio- och tv-lagen. I denna bedömning vägde nämnden in att det i den aktuella montagesekvensen inte förekom något tal.

I inslaget samtalade de två programledarna, A och B, om att en fransk presidentkandidat anklagats för felaktig avlöning av familjemedlemmar. Under samtalet sades bland annat följande.

”(B) – […] han borde ha gett upp för länge sedan […] han är en mutkolv. (A) – Han säger såhär att, jag, inget kan stoppa mig, jag är utsedd i ett demokratiskt val, och det här är en komplott mot mig. (B) – Vadå komplott? Han har ju betalt sin fru och sina barn […] som om de är anställda utan att de till och med utfört något arbete. (A) – Men nu var det så här att det nya var här i fredags då, då pratade faktiskt Penelope, hans fru, med medierna hon sa så här: ’Visst har jag arbetat åt min man […] jag har öppnat post och jag har haft koll på hans valkrets’ sa hon, ’så som ingen annan har gjort.’ (B) – Hon har sprättat kuvert. (A) – Hon har öppnat post och kanske sorterat dem, men det är lite oklart […] (B) – Men hon har aldrig visat sig på arbetsplatsen. (A) – Inte så mycket. (B) – […] det kanske är hemarbete”.

Granskningsnämnden konstaterade att B uttalade sig om den franske presidentkandidaten på ett värderande sätt men att Nordegren & Epstein är ett lättare underhållningsprogram där programledarskapets personliga ton ger ett visst utrymme för värderande omdömen. Mot bakgrund av detta och det faktum att A redogjorde för presidentkandidatens ståndpunkt i frågan ansåg nämnden att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet.

I inslaget samtalade programledaren med en säkerhetspolitisk reporter och en forskare i europeisk säkerhetspolitik om det svenska försvaret och Nato. Under samtalet sa programledaren bland annat följande.

”2016 så uppfyllde ju bara fem av de 27 medlemmarna i Nato, Sverige är ju inte Nato-medlem, gubevars, men kravet på en försvarsbudget på två procent av BNP som du var inne på”.

Granskningsnämnden hade förståelse för att ordvalet från programledarens sida kunde uppfattas som ett ställningstagande i frågan om ett svenskt medlemskap i Nato. Nämnden ansåg dock mot bakgrund av att ordet ”gubevars” används i betydelsen ”minsann” och även som ett milt kraftuttryck att ordvalet inte innebar att programledaren uppenbart tog ställning i frågan. Inslaget stred därför inte mot kravet på opartiskhet.

Sändningarna bestod bland annat av en direktsändning från lagtävlingen i parallellslalom. Vid ett tillfälle, under sändningstimmen 12.00–13.00, var ett annonsavbrott 50 sekunder långt.

Granskningsnämnden konstaterade att sändningarna var en del av ett direktsänt sportevenemang och kunde mot den bakgrunden inte finna att sändningstimmen 12.00–13.00 stred mot kortaste tillåtna annonstid i radio- och tv-lagen.

Inslagen utgick från en Amnesty-rapport om tortyr och avrättningar i syriska fängelser. I inslagen i Ekot återgav en korrespondent delar ur rapporten som bland annat innehöll uppgifter om masshängningar och tortyr. I inslaget i P1-morgon intervjuade samma korrespondent en syrisk människorättsadvokat. Hon återgav därefter hans uppgifter och berättade bland annat om en fånge som torterats med en råtta och våldtagits av flera män framför sin son. Hon berättade också om barn som tvingats våldta varandra och hur en person gått över människolik. Samtliga inslag sändes vid en tidpunkt då barn kan antas ha tagit del av dem och då varsamhet ska iakttas i fråga om skildringar av våld och annat skrämmande innehåll.

Enligt granskningsnämndens mening var beskrivningarna detaljerade, utdragna och skrämmande för barn. Nämnden beaktade dock att beskrivningarna förekom i nyhetsinslag respektive aktualitetsprogram och att de utgjorde mycket angelägna vittnesmål om omfattande och systematiska övergrepp inom ramen för den pågående konflikten i Syrien. Mot bakgrund av vad SR hade anfört i sitt yttrande om syftet med rapporteringen ansåg nämnden att inslagen, trots att de sändes vid de aktuella tidpunkterna, inte stred mot bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fälla inslagen. De ansåg att SR borde ha varit mer återhållsamma i sin rapportering med hänsyn till sändningstiden.