Inslaget den 28 september 2016 var en debatt mellan gruppledarna för Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C). Under debatten sa gruppledaren för SD bland annat följande.

När det handlar om säkerheten för Sveriges medborgare så under er tid i Alliansen så, så rustade ni ned […] försvaret, ni rustade ned polisen, ni släppte in tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister […] som inte hade giltiga ID-handlingar.

I inslaget den 29 september 2016 sände SVT ett förtydligande där SVT tog avstånd från det som gruppledaren för SD sagt i inslaget dagen innan.

Granskningsnämnden ansåg att uttalandet i inslaget den 28 september 2016 var uppenbart kränkande mot personer som kommit till Sverige utan giltiga ID-handlingar. Att programledaren inte med stöd av demokratibestämmelsen, under eller i direkt anslutning till debatten, tog avstånd från uttalandet innebar en klar brist i förhållande till mediets särskilda genomslagskraft. Att redaktionen först dagen därpå sände ett inslag med ett avståndstagande uppvägde inte till fullo den bristen. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft.

Sändningen bestod av två motorsporttävlingar. Under stora delar av sändningen syntes två logotyper för STCC respektive RallyX Nordic som var namnen på tävlingarna. Logotyperna var infogade i bilden som vattenstämplar.

Granskningsnämnden ansåg att det gynnande som kunde ha uppkommit genom exponeringen av de två logotyperna för tävlingarna var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.

I inslaget sa en snickare att han likt i en ”indianfilm” skulle göra en regndans för att kalla på en rörmokare. Han dansade och sjöng en ramsa med en improviserad fjäderskrud på huvudet, en hammare i ena handen och ett rör i den andra.

Granskningsnämnden uttryckte förståelse för att inslaget kunde uppfattas som smaklöst och kränkande. Det kunde diskuteras om TV4 hade tagit hänsyn till bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft genom att sända inslaget där en av programmets huvudpersoner skämtade på bekostnad av människor med ett visst ursprung på ett sätt som förmedlade en stereotyp uppfattning. Nämnden ansåg, med viss tvekan, att inslaget inte var uppenbart kränkande och friade därför inslaget.

En ledamot var skiljaktig och ville fälla inslaget.

Inslagen var en del av SVT:s bevakning av Bokmässan 2016 och handlade om tidningen ”Nya Tiders” medverkan där. Ett av inslagen bestod av två intervjuer i Aktuellt varav den ena var med ”Nya Tiders” chefredaktör. Inslaget påbörjades med en introduktion av tidigare händelser där bland annat följande sades.

”Yttrandefrihet är årets tema och Bokmässan skapade onekligen debatt när det blev officiellt att Nya Tider skulle komma dit. Bokmässan svängde dock sedan, efter starka reaktioner. Högerextremistiskt, nazistkopplingar, antisemitisk. Kritiken var hård och bland annat så lyftes det fram att förintelseförnekare skrivit för tidningen och att den skickar tidningar till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen att dela ut. Tidningens chefredaktör, [namn på chefredaktör], har också en bakgrund som en av de framträdande personerna inom Nationaldemokraterna. Ett parti som startades genom en utbrytning från Sverigedemokraterna i början av tvåtusentalet, då utbrytarna tyckte att SD var för liberala. Nationaldemokraterna har också deltagit i demonstrationer tillsammans med nazistiska organisationer.”

Introduktionen följdes sedan av direktsända intervjuer med tidningen ”Nya Tiders” chefredaktör samt en författare och historiker.

Granskningsnämnden uttalade att SVT enligt nämndens praxis måste ha stor frihet att själv bestämma vilka som ska medverka och intervjuas i programverksamheten. Det förhållandet att inslaget innehöll en intervju med chefredaktören för ”Nya Tider” stred inte i sig mot de bestämmelser som gäller för SVT:s programverksamhet. Det ställs dock särskilt i en sådan intervjusituation, med stöd av demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen, krav på att programledaren intar ett kritiskt förhållningssätt. Av den gransknings- och kommentarsskyldighet som åvilar SVT, och som har betydelse för bedömningen av om kravet på opartiskhet är uppfyllt, följer vidare att viktiga och kontroversiella skeenden tillräckligt ska belysas och kommenteras. Nämnden ansåg inte att programledaren intog en tydligt kritisk hållning i intervjun med chefredaktören. Tvärtom gavs chefredaktören långtgående möjligheter att redogöra för sina ståndpunkter utan direkt ifrågasättande eller kommentar från programledarens sida. Programledarens förhållningssätt innebar därför en brist i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av den typ av uttalanden som chefredaktören gjorde i intervjun, den beskrivning av tidningen och chefredaktören som gjordes i början av inslaget och att programledaren också inom ramen för intervjun förde fram en viss bakgrundsbeskrivning av chefredaktören, ansåg nämnden att denna brist inte var så allvarlig att den medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Inslagen var en del av Ring P1 där programledaren samtalade med olika inringande personer om bland annat Sverigedemokraterna (SD). Programledaren samtalade i inslaget med en inringande person, A, som var kritisk till att bland annat Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra uttryckt att SD inte var välkomna i diskussioner. Därefter sades bland annat följande.

”(A) – Löfven och de andra, de här två till, det är de som är de värsta rasisterna. [- - -] (Programledare) – Men alltså, om vi har då ett parti som trots att de kallar sig demokrater, menar att människor har olika värde, ska då ett sådant parti respekteras på samma sätt som andra partier som verkligen är demokratiska? [- - -] Men du SD, kan man ju säga, har en slags martyrkrona på sig som väl kanske har givit dem, vad vet jag, en hel del sympatier. Om de blir insläppta då har de inte längre det här martyrskapet att rida på. (A) – Nej, men varför gör de inte det då? Varför släpper de inte in dem utan håller fast vid det här gamla. Men varför kan de jobba med kommunisterna? [- - -]”.

I ett annat inslag samtalade programledaren med en annan inringande lyssnare, B, som ansåg att SD redan granskats av media. Bland annat sades följande.

”(Programledare) – Men varför ställer aldrig folk, sällan, vänta nu, vad har de för människosyn? (B) – På vilket sätt skiljer sig Sverigedemokraternas människosyn ifrån andra partiers människosyn, menar du? (Programledare) – Ja, att människor inte har samma värde. (B) – Nä, men människor har väl inte samma värde också. Det är väl inget parti som anser att alla människor har lika värde. Alla partier behandlar ju olika människor… (Programledare) – Jo, utom Sverigedemokraterna faktiskt. (B) – … på olika sätt. (Programledare) – Men vi får fortsätta prata om det här imorgon”.

Programmet avslutades därefter.

Granskningsnämnden konstaterade att Ring P1 är ett återkommande och för publiken väl känt diskussionsprogram där programledarens roll är att ifrågasätta och polemisera med de inringande personerna. Av detta följer att det måste finnas utrymme för programledaren att föra fram argument för en annan uppfattning än den som hävdas av inringande lyssnare. Programledarens ifrågasättande av om SD borde respekteras på samma sätt som partier som ”verkligen är demokratiska” samt uttalandena om att SD inte tillämpade demokrati och att alla partier utom SD ansåg att alla människor har ett lika värde var dock värderande och kunde uppfattas som ställningstaganden. Uttalandena innebar därmed en brist i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av den aktuella programformen ansåg nämnden dock att bristen inte medförde att inslagen stred mot kravet på opartiskhet.

I filmen Beck – I Guds namn hittades en paparazzifotograf mördad och polisen Martin Beck försökte hitta ett motiv till dådet. Fotografens lägenhet hade tömts på kameror. En penna innehållandes ett USB-minne med foton hittades och poliserna sökte efter svar bland fotografierna. Det aktuella annonsavbrottet var placerat i en scen där en kvinna berättade om vilken bakgrund en politiker som syntes på några fotografier hade. Sändningen bröts för reklam under tiden som kvinnan pratade. Efter annonsavbrottet återupptogs filmen i samma scen.

Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp. Avbrottet var därmed inte placerat där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet. Inplaceringen av annonsavbrottet stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det felaktigt inplacerade annons­avbrottet (förvaltningsrättens mål nr 3091-17).

I inslaget gästades programledaren av två komiker och en musikartist som tillsammans med programledaren diskuterade det svenska humorklimatet och gästernas kommande projekt. I programmet visades även en klippkavalkad av gamla sketcher. En av dessa sketcher visade två nyblivna föräldrar som pratade med en sjuksköterska om deras nyfödda barn.

(Pappa) – Han är ju pappa upp i dagen. (Mamma) – Han är det! (Pappa) – Ja! Är det en liten farfar? (Mamma) – Åh! (Pappa) – Är det en lite fafa? (Mamma) – Fafa. (Sjuksköterska) – Fattar du inte att din fru har haft samlag med en annan?! (Mamma) – Men hur skulle jag kunna haft det, jag har ju varit i Sydafrika? (Pappa) – Ja, där hör du! (Sjuksköterska) – Men för i helvete det är ju ett negerbarn!

Granskningsnämnden ansåg att sketchen kunde uppfattas som kränkande. I sin bedömning beaktade dock nämnden att sketchen var från år 1994 och att den visades i samband med samtalet om det svenska humorklimatet. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att inslaget inte utformats på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft.

En ledamot var skiljaktig och ansåg att inslaget borde ha fällts.

Inslaget var en del av ett avsnitt ur en dansk programserie om matlagning och det aktuella avsnittet var inspelat i Toscana. I inslaget tillagade de två manliga programledarna friterad kalvhjärna utomhus och under tiden visade programmets producent in två kvinnor iklädda bikini (A och B) som blev instruerade att stå bakom programledarna och producenten sa (enligt textning).”Er hjärna skrämmer bort tittarna. De drar till sig dem. Det är Italien.”

Ett kort kollage med bilder från italienska tv-program med lättklädda kvinnor visades och följande sades.

(Producent) – Italiensk tv-produktion, när den är som bäst. De står där, och de hjälper. Det är er räddning. Ni bara kör på. (Programledare 1) – Okej, det är italienskt. (Programledare 2) – Medan [namn på A] och [namn på B] står där och ser så söta ut så skär jag centimetertjocka skivor […]. Programledarna fortsatte därefter att tillaga maten medan A och B stod och poserade bakom dem. I en sekvens låtsades programledarna att de skrämde A och B med kalvhjärnan de tillagade och de två kvinnorna låtsades bli rädda. I en avslutande sekvens provsmakade programledarna och kvinnorna den färdiglagade rätten och följande sades (enligt textning). (Programledare 2) – Det är gott, eller hur? (A) – Mycket gott. (B) – Får jag ta en bit till? (Programledare 2) – Ja! Är det inte fantastiskt? Hjärna! Nu vet vi. Vackra kvinnor gillar hjärna! (B) – Absolut.

Genom att sända inslaget på det sätt som skedde, förmedlades en stereotyp bild av könsroller och även om syftet var att parodiera italiensk tv-tradition, kunde det diskuteras om SVT tagit hänsyn till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Granskningsnämnden ansåg dock att inslaget inte var utformat på ett sådant sätt som innebar att det var uppenbart kränkande. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft.

I inslaget debatterade Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson, A, och Liberalernas rättspolitiska talesperson, B, om bland annat rätten att demonstrera och röra sig fritt i Sverige. Anmälarna ansåg att programledaren tog parti för Liberalernas talesperson och agerade hatiskt mot Sverigedemokraternas talesperson. Anmälarna var särskilt kritiska till följande uttalande av programledaren.

”– A, det ni gör här nu, det är att ni drar alla över en kam, och alltså, ni vill låsa in alla asylsökande. Så, det gör man ju inte ens med Sverigedemokrater som, om de, några, eller någon, har slåss…, har slagits med järnrör eller har näthatat”.

Granskningsnämnden ansåg att programledarens uttalande om att några eller någon sverigedemokrat slagits med järnrör inte var en korrekt beskrivning av den händelse som hon refererade till. Nämnden ansåg dock att uttalandet i det aktuella sammanhanget inte blev så missvisande att det medförde att inslaget stred mot kravet på saklighet. Nämnden ansåg inte heller att programledarens uttalanden eller förhållningssätt i inslaget gick längre än vad som fick accepteras inom ramen för kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om hur en elektronikkedja använde sig av ett onlinespel för mobiltelefoner för att locka kunder till sina butiker. I inslaget intervjuades bland annat en anställd vid elektronikkedjan. Under intervjun syntes logotypen för kedjan på ett textilband runt den anställdes hals och i bakgrunden. Gransknings¬nämnden ansåg att det gynnande som uppkom i inslaget var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.