Cirka tio minuter in i ett program sändes en annonssignatur i form av en melodislinga och texten ”reklam” som visades i bild. Någon sekund efter det att melodislingan startade hördes en speakerröst som, parallellt med melodislingan och det att ordet reklam visades i bild, sa följande.

”Nu är det premiärdags för reklamfilmen som också påminner oss om att tillsammans blir vi bättre.”Därefter visades en reklamfilm för Volvo som upptog hela avbrottet för annonser.

Granskningsnämnden konstaterade att det aktuella annonsblocket föregicks av en signatur som bestod av en melodislinga och bild. Under den största delen av melodislingan och när ordet reklam syntes i bild hördes en röst, som enligt TV4 AB:s yttrande tillhörde programpresentatören. Tiden var mycket kort mellan det att enbart melodislingan hördes då också ordet reklam visades, och det att programpresentatörens röst förekom parallellt med melodislingan och bilden.Nämnden ansåg att detta medförde att annonssignaturen inte på ett tillräckligt tydligt sätt skiljde reklamen från det redaktionella innehållet. Nämnden fann därför att överträdelse skett av bestämmelsen om annonssignatur. Nämnden fann dock inte skäl att denna gång ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för överträdelsen av bestämmelsen om annons¬signatur.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.15. Övrigt.

Inför sändningen av ett program klockan 21.00 informerade en programpresentatör bland annat om det program som skulle börja sändas i TV4. Programpresentatören sa även följande.

[…] Och håll ögonen öppna i den första pausen, för då är det premiär för en reklamfilm som också är en påminnelse om att tillsammans blir vi bättre.

Granskningsnämnden konstaterade att programpresentatören i studiosändningen uppmanade tittarna att hålla ögonen öppna inför premiären av en reklamfilm och att presentationen innehöll en beskrivning av reklamfilmens budskap. Hänvisningen till den aktuella reklamfilmen innehöll visserligen inte någon närmare uppgift om annonsör, produkt eller tjänst. Genom uppmaningen att se reklamfilmen, i kombination med att reklamfilmen var den enda som förekom i annonsavbrottet och därför var identifierad även utan någon sådan närmare uppgift, uppkom dock ett klart gynnande av de kommersiella intressen som reklamfilmen representerade. Enligt nämndens mening fanns inte något infor¬mations- eller underhållningsintresse som uppvägde gynnandet. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten avslog granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten biföll dock nämndens överklagande av förvaltningsrättens dom (kammarrättens mål nr 4248-17).

>> Beslutet refereras även i avsnitt 1.3. Utformning av annonssignatur.

Nyhetsinslaget handlade om ett terrorattentat i Indonesiens huvudstad Jakarta och innehöll bland annat en amatörvideo som visade ett av bombdåden. En kort bildsekvens visade några personer på en parkering utanför ett café och därefter hur en sprängladdning detonerade precis vid dem. I inslaget visades sedan två olika sekvenser med livlösa kroppar på avstånd i bild.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. Videofilmen som innehöll bilder på hur minst två personer sprängdes till döds av en bomb och på döda kroppar kunde enligt nämndens bedömning verka skrämmande för barn. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fria inslaget.

I inslaget läste programledaren upp mejl från lyssnare. Ett av mejlen som programledaren läste upp innehöll följande.

Varför släpper ni fram senildementa kärringar att debattera den muslimska våldtäktspöbeln? Det är alldeles för allvarligt för att fortsätta att förvanska sanningen med inringare som överhuvudtaget inte är med på banan.

Granskningsnämnden konstaterade att det upplästa mejlet gav uttryck för åsikter som var uppenbart kränkande mot personer med muslimsk tro. Att programledaren inte, med stöd av demokratibestämmelsen, tydligt tog avstånd från det som fördes fram i mejlet utan lämnade uppläsningen okommenterad medförde enligt nämnden att inslaget stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Programmet var en extrasändning i P1 med anledning av en misstänkt attack i turistorten Hurghada i Egypten. Under inledningen av sändningen hördes en reklamjingel som bestod av en musikslinga och en röst som under några sekunder talade om räntor och om att välja rätt lån samt hänvisade till ett låneföretags webbplats. Efter ett par sekunders tystnad hördes därefter en programledare som välkomnade lyssnarna till extrasändningen.

Granskningsnämnden konstaterade att det aktuella programmet inleddes med att en reklamjingel för ett låneföretag hördes i radion. Nämnden, som beaktade att jingelns ljud var otydligt och endast hördes i bakgrunden under mycket begränsad tid, kunde inte finna att det uppkom ett otillbörligt kommersiellt gynnande.

>> Beslutet refereras i avsnitt 3.11. Hänvisning till webbplatser och sociala medieplattformar. 23

Granskningsnämnden konstaterade, utifrån vad SVT uppgett i sitt yttrande, att det aktuella inslaget främst utgjorde en informationsfilm till allmänheten med upplysningar om olika kontaktvägar till SVT Nyheter Stockholm på sociala medieplattformar. I linje med nämndens bedömning i tidigare ärenden fick denna information betraktas som ett redaktionellt innehåll, snarare än reklam för den egna programverksamheten. Inslaget utgjorde därmed inte en annons enligt radio- och tv-lagens definition och stred därför inte mot bestämmelsen i 8 kap. 4 § radio- och tv-lagen om att sändningar av nyhetsprogram endast får avbrytas av annonsering en gång varje tablålagd period på minst trettio minuter.

Nämnden konstaterade vidare att det måste, i enlighet med vad som har uttalats i tidigare avgöranden, vara möjligt för programföretagen att vara aktiva på olika plattformar och sociala nätverkssidor och att även hänvisa till dessa i programverksamheten. Omnämnandet av de olika sociala medieplattformarnas namn i kombination med exponeringen av deras karaktäristiska layouter och uppmaningarna att ”gilla” och ”hänga med ut” till SVT Nyheter Stockholms konton gick dock utöver vad som kunde accepteras med hänvisning till informations- och underhållningsintresset. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog SVT:s överklagande av förvaltningsrättens dom (kammarrättens mål nr 3564-17).

De två nyhetsinslagen handlade om slutna konton på sociala medier, där korta videoklipp som visade hur barn och ungdomar misshandlade varandra hade fått stor spridning. Tre autentiska exempel på hur dessa videoklipp kunde se ut visades i inslagen. I de korta videoklippen syntes bland annat hur en ungdom satt grensle över en annan ungdom och slog personen som låg på marken i ansiktet och mot huvudet.

Nämnden konstaterade att nyhetsinslagen sändes klockan 19.00 respektive 22.00 och att båda inslagen föregicks av en varning. Nämnden kunde mot den bakgrunden inte finna att inslagen stred mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft. Inslagen prövades även i fråga om respekt för privatlivet och fälldes i den delen.

Det korta nyhetsinslaget handlade om ett återkommande gatukonstprojekt vid namn Kladdventskalendern. Programledaren berättade inledningsvis att projektet syftade till att uppmuntra stockholmarna att upptäcka mer gatukonst och att det var gatukonstnärer som stod bakom. I inslaget medverkade en anonym företrädare för gruppen bakom projektet och i inslaget sades bland annat följande.

(Anonym företrädare) – Det funkar som så att varje dag så släpps det koordinater, vid tolvtiden och det är då en plats där ett verk finns, där dagens verk är. Och då kan vem som helst gå dit och kolla och sedan kan man då skicka in bilder på det här som vi sedan publicerar. Och sen… De som är med och letar de är även med i en tävling där folk vinner priser, oftast konst av de konstnärer som är med då. (Reporter) – Vart i Stockholm har ni varit hittills? (Anonym företrädare) – Söder, Bromma, Blackeberg. Vi själva vet ju inte alltid var saker är utan det är ju konstnärerna själva som gör precis det de vill göra. (Reporter) – Så ni vet inte alls? (Anonym företrädare) – Nej, jag har ingen aning. Vi vet inte förrän konstnären skickar in koordinaterna till oss.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget berörde en kontroversiell fråga, och mot den bakgrunden kunde det diskuteras om programföretaget intog ett alltför okritiskt förhållningssätt till hur projektet presenterades av den anonyma företrädaren. Nämnden ansåg dock inte att inslaget i sig uppmanade till brottslig verksamhet eller att på ett annat sätt stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Programserien Flickvän på försök gick ut på att en programledare i olika avsnitt umgicks med och låtsades vara flickvän till kända personer. Det aktuella avsnittet handlade om en extremskidåkare. Programmet var inspelat i Åre och i programmets olika delar förekom ett flertal logotyper både i inspelningsmiljön och på de medverkandes kläder.

Granskningsnämnden konstaterade att programföretaget valt att blurra vissa logotyper i programmet, medan andra logotyper syntes tydligt i bild under längre sekvenser. Nämnden ansåg att det tveklöst uppkom ett gynnande genom den omfattande exponeringen av ett varumärke på skidåkarens t-shirt och den relativt framträdande exponeringen av ett varumärke som förekom på skidåka¬rens snowboard. Programmet var i stora delar inspelat under förhållanden som SVT rådde över, vilket medför att det ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken och logotyper. Nämnden ansåg att gynnandet gick utöver vad som var motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Programmet stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Övriga varumärken som syntes i programmet exponerades inte i sådan omfattning att gynnandet som uppkom gick över gränsen för vad som kunde motiveras av ett informations- och underhållningsintresse.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 100 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 11047-16).