Djurskyddarna var en programserie i sex avsnitt där tittarna fick följa medarbetare på företaget Djurambulansen i Skåne AB. I det första programmet berättade grundaren till bolaget bland annat om sina anläggningar och bolagets utryck¬ningsfordon.

I programserien visades texten ”Djurambulans” på medarbetarnas kläder och utryckningsfordon. På fordonen syntes även olika telefonnummer samt en webbadress. I intervjuer med medarbetare på bolaget framgick i text att de jobbade för Djurambulansen i Skåne. Även ett emblem på medarbetarnas kläder med texten ”Djurambulans Skåne” zoomades ibland in. Flertalet av intervjuerna skedde med ett utryckningsfordon med texten ”Djurambulans” exponerad i bakgrunden.

Granskningsnämnden ansåg att det uppstod ett gynnande av bolaget genom bolagets medverkan i programserien. Nämnden konstaterade att en viss exponering av bolagets telefonnummer och webbadress skett genom att de varit tryckta på utryckningsfordonen. Nämnden konstaterade dock att det i övrigt inte exponerades logotyper eller text som varit särskiljande för det aktuella företaget.

Mot bakgrund av att programmen främst skildrade den djurskyddsverksamhet som utfördes på uppdrag av polis och länsstyrelse samt att det finns ett stort informations- och underhållningsintresse i att skildra den aktuella verksamheten ansåg nämnden att det gynnande som uppkom var motiverat. Programmen stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Inslagen var en rapportering om en pågående styckmordsrättegång. Rapporteringen bestod huvudsakligen av nyhetsinslag och inslag med rapportering från en reporter på plats vid rättegången.

Granskningsnämnden ansåg att det kunde diskuteras om SR tagit hänsyn till radions särskilda genomslagskraft i fråga om de förhållandevis detaljerade beskrivningarna som gjordes i inslagen, särskilt i fråga om ett ljudklipp från rättegången med ett vittnesmål av en polis. Nämnden ansåg dock, vid en sammantagen bedömning, att SR tillräckligt tagit hänsyn till radions särskilda genomslagskraft och att de beskrivningar som gjordes inte medförde att inslaget stred mot bestämmelsen.

En ledamot var skiljaktig och ansåg att inslagen stred mot bestämmelsen.

I programserien Historieätarna levde programledarna sig in i levnads- och matvanor från olika tidsperioder. Det aktuella avsnittet handlade om 1980-talet. Under en middagsdiskussion om matvanorna under den här tidsperioden sades bland annat följande.

(Programledare 1) − Kan man säga att Sverige och svenskarna förändras under den här perioden? (Etnolog) − Det fanns väldigt mycket lek i det här. Nu leker vi smokingmiddag, nu leker vi att vi har vinprovning. Alltså det fanns en ironi också i det där. Vi leker Downton Abbey i en tvårummare alltså det, ja. (Programledare 2) − Ja, alltså vanliga tattare som häller champagne i soppan. (Etnolog) − Haha, ja. (Programledare 1) − Haha, intressant.

Granskningsnämnden hade förståelse för att ordvalet kunde uppfattas som smaklöst och stötande men ansåg att det − mot bakgrund av programmets karaktär och det sammanhang i vilket det förekom – inte var uppenbart kränkande. Programmet stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Statsministern medverkade i programmet och det var enligt anmälarna olämpligt eftersom han dagarna innan utlyst ett extraval. Mitt i detta inflammatoriska politiska läge fick han oemotsagd kritisera Sverigedemokraterna (SD) och partierna inom Alliansen. Oppositionen gavs inte heller någon möjlighet att bemöta kritiken. Enligt anmälarna förekom det flera felaktiga uppgifter i inslaget, i synnerhet om SD.

Av granskningsnämndens praxis följer att SVT måste ha stor frihet att själv bestämma vilka som ska medverka och intervjuas i programverksamheten. Det förhållandet att Skavlan innehöll en intervju med Sveriges statsminister vid den aktuella tidpunkten stred därmed inte mot de bestämmelser som gäller för programverksamheten. Vidare konstaterade nämnden att statsministern var en tillfälligt medverkande. Nämnden kunde inte finna att hans uttalanden stred mot kravet på opartiskhet.

Nämnden kunde inte heller finna att programledarens förhållningssätt, eller vad anmälarna i övrigt anförde, medförde att inslaget stred mot kravet opartiskhet.

Inslaget handlade om Right Livelihood-priset som hade tilldelats visselblåsaren Edward Snowden och Studio Ett sände direkt från prisceremonin som pågick i riksdagen. I inslaget intervjuades Ekots grävchef, NN, som närvarade på ceremonin. Bland annat sa NN följande om Edward Snowdens gärningar.

”I dag kan man ju, hörde jag häromdagen, att man kan se på bussarna i Washington D.C. i Amerikas huvudstad; ´Tack Edward Snowden.´ Man ser republikanska senatorer som går ut och säger samma sak, att den här killen har faktiskt försvarat den amerikanska grundlagen. Det där tycker jag är väldigt, väldigt roligt och inspirerande och kul, därför att jag håller ju med fullt ut med mina 25 år som undersökande journalist, jag kan inte säga något annat än att det som Snowden har gjort är fantastiskt”.

På en fråga från en programledare om NN trodde att Edward Snowden eventuellt skulle få komma till Sverige och få asyl så svarade NN bland annat följande.

”Ja, men så måste det bli. Det är ofattbart att vi inte har erbjudit honom asyl. Det är en skam och det är självklart, killen är förföljd, han har blivit av med sitt pass från det land som han har vittnat mot och han hotas ju av dödsstraff där ett tag, i alla fall i debatten. Att, att han bara får asyl i ett land som Ryssland, det är ju en skam”.

Vidare beskrev NN Vietnamkriget som ”det amerikanska orättfärdiga Vietnamkriget”.

Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att NN var en sådan företrädare för SR för vilken kravet på opartiskhet gällde fullt ut och att NN uttryckte sig i värderande och mycket positiva ordalag om Edward Snowdens avslöjanden. Frågan om rätten att lämna information till media i syfte att bland annat påtala allvarliga missförhållanden kunde generellt sett inte anses vara kontroversiell. Nämnden ansåg vidare att NN inte tog direkt ställning i frågan om Edward Snowdens agerande varit brottsligt eller inte. NN:s uttalanden i detta avseende kunde mot den bakgrunden inte anses utgöra något ställningstagande som stred mot kravet på opartiskhet.

I inslaget sa NN vidare att han ansåg att det var ofattbart och en skam att Sverige inte hade erbjudit Edward Snowden asyl. Uttalandet fick enligt nämnden anses vara kontroversiellt. Nämnden ansåg att det inte ankom på en företrädare för SR att på ett sådant sätt ge uttryck för närmast personliga åsikter. NN:s uttalanden gick enligt nämnden utöver vad som kunde accepteras inom ramen för kommentarsskyldigheten. Inslaget stred därför i detta avseende mot kravet på opartiskhet i SR:s sändningstillstånd.

Nämnden ansåg dock att NN:s beskrivning av Vietnamkriget som ”orättfärdigt” inte medförde att inslaget även stred mot kravet på opartiskhet i detta avseende.

Programmet var en dokumentär som handlade om uppsättningen av musikalen ”Livet är en schlager”. Dokumentären skildrade arbetet med uppsättningen av 138 musikalen fram till premiären och visade bland annat repetitioner, intervjuer med regissör och skådespelare samt ett antal scener från premiären av musikalföreställningen.

Granskningsnämnden ansåg mot bakgrund av programmets ämne, samt att det i programmet förekom scener från premiären, att det uppkom ett gynnande av den aktuella musikalföreställningen och platsen där den spelades. Enligt nämnden kunde lämpligheten i att sända ett program som handlar om en uppsättning av en musikal som vid tiden för sändningen fortfarande spelades diskuteras. Nämnden ansåg dock att det fanns ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse och att programmet därmed inte innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen i strid med bestämmelsen.

I inslaget, som var ett kort telegram, sa nyhetspresentatören följande.

Den numera avlidna legendariska reggaeartisten Bob Marley har gett namn åt en cannabissort som kommer börja säljas internationellt nästa år. Marley Natural ska produkten heta och den har utvecklats tillsammans med Marleys familj. Bob Marley pratade ofta om det som han uppfattade som positiva egenskaperna hos cannabis och Marley Natural kommer att säljas på de ställen där drogen är laglig.

Enligt granskningsnämndens bedömning hade SVT – genom att upplysa om försäljningen och i det sammanhanget redogöra för att Bob Marley ofta pratade om det som han uppfattade som positiva egenskaper hos cannabis – inte visat en sådan varsamhet som krävs vid speglingen av bruket av droger. Inslaget brast därför i förhållande till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Mot bakgrund av att något direkt förhärligande av drogbruk inte kunde anses ha skett ansåg nämnden att bristen inte var så allvarlig att inslaget stred mot bestämmelsen i SVT:s sändningstillstånd.

Inslagen handlade om att ett prospekteringsföretag dömts att betala skadestånd till en sameby men att företaget gått i konkurs och pengarna inte betalats ut. Två personer som uppgavs vara involverade i det tidigare företaget hade nu ansökt om nya prospekteringstillstånd i ett nytt företag. I inslagen uppgav reportern bland annat att det skulle redas ut om de aktuella personerna var samma personer som ”smet från ersättningskraven” till den aktuella samebyn.

Granskningsnämnden ansåg att det kunde diskuteras om reporterns uttalande var förenligt med kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av det sammanhang i vilket uttalandet gjordes ansåg nämnden dock med viss tvekan att uttalandet inte utgjorde ett sådant ställningstagande i strid med kravet.

Inslaget var ett reportage om en känd svensk skidåkare. Reportaget följde skidåkarens träning på Mallorca och innehöll sekvenser som visade skidåkarens träning varvat med en intervju med skidåkaren tillsammans med dennes familj. I träningssekvenserna och under intervjun bar skidåkaren kläder med ett poker¬företags logotyp.

Granskningsnämnden konstaterade att pokerföretagets logotyp tydligt syntes i bild vid flera tillfällen under inslaget. Genom exponeringen av logotyperna uppkom ett gynnande av företaget. Nämnden konstaterade också att inslaget i stora delar var inspelat under förhållanden som SVT rådde över vilket medför att det ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken eller logotyper. Nämnden ansåg därför att inslaget stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 3419-15).

I det aktuella avsnittet av Veterinärerna visades ett inslag där en kattägare betalade för ett veterinärbesök. Kattägaren sa följande.

”Ja, om man inte hade haft försäkring så hade det ju varit väldigt osäkert när man lämnar in såhär. Det är ju mycket pengar det rör sig om. Så det känns som en väldig trygghet att ha försäkring”.

I samband med uttalandet zoomade kameran in på betalautomaten där kattägaren satte i sitt kort. På kortet syntes ”Agria Djurförsäkring” tydligt i bild i cirka tre sekunder.

Granskningsnämnden ansåg att det genom exponeringen av kattägarens betalkort i samband med dennes uttalande om försäkringar uppkom ett gynnande av försäkringsbolaget som inte var motiverat av ett tillräckligt underhållnings- eller informationsintresse. Programmet stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Nämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om totalt 150 000 kronor, varav 50 000 kronor avsåg det otillbörliga gynnandet och 100 000 kronor avsåg ett felaktigt utformat sponsringsmeddelande. Förvaltningsrätten biföll nämndens talan vad avser det otillbörliga gynnandet och påförde bolaget en avgift om 50 000 kronor men avslog talan vad gäller sponsringsmeddelandet. Kammarrätten biföll dock nämn¬dens överklagade av förvaltningsrättens dom i den del som avsåg sponsringsmed-delandet och ålade bolaget att betala 100 000 kronor för det felaktigt utformade sponsringsmeddelandet. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 6162-15).