Inslaget var på teckenspråk och en pålagd röst sa följande. ”De flesta barnen i Sverige går ju i förskolan. Men det finns familjer som inte har råd att ha sina barn där. Men nu har det kommit ett förslag från Socialdemokraterna att förskolan ska bli billigare så att fler barn kan få möjlighet att gå där. Det kan nämligen hjälpa barnen att bli bättre på sitt språk och lära sig umgås med andra barn på ett bra sätt”.

Granskningsnämnden konstaterade att nyhetspresentatören återgav huvuddragen i ett nytt politiskt förslag. Genom det sätt som nyheten om förslaget presenterades kunde det enligt nämndens mening dock framstå som om UR också tog ställning för det politiska förslaget. Inslaget brast därmed i förhållande till kravet på opartiskhet. Bristen kunde dock inte anses vara så allvarlig att den medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

De aktuella sändningarna utgick från skidorten Lindvallen i Sälen där evenemanget Mix Megapol Fjällkalas pågick. Sändningarna innehöll musik och prat om bland annat olika aktiviteter och verksamheter på området och i upplevelseanläggningen Experium.

I sändningarna förekom ett meddelande för Mix Megapol Fjällkalas en gång i timmen utanför annonsblocken. Meddelandet var information om evenemanget Fjällkalaset och de företag som hade sponsrat det. Granskningsnämnden ansåg att omnämnandena var ett framhävande av företagen. Meddelandet stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

I sändningarna förekom en tävling med namnet Jackpot Joy i Mix Megapol. Tävlingen gick ut på att en inbjuden gäst skulle gissa artisten till en låt som spelades upp. För varje rätt svar fick tävlingsdeltagaren 100 kronor att spela för på jackpotjoy.se. Jackpot Joy nämndes vid ett flertal tillfällen i tävlingen. Enligt nämnden innebar omnämnandet av tävlingens namn ett gynnande för företaget jackpotjoy.se som inte kunde anses motiverat av ett tillräckligt informations- eller underhållningsintresse. Omnämnandena stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

I sändningarna den 7 och 8 februari 2013 omnämndes anläggningen Experium i Lindvallen nio gånger. Programledarna och inbjudna gäster uttalade sig vidare i positiva ordalag om Experium, vad anläggningen hade att erbjuda samt om skidor¬tens utbud i övrigt. Enligt nämnden innebar omnämnandena ett gynnande av Experium och den aktuella skidorten. Gynnandet ansågs dock vara motiverat av ett tillräckligt informationsintresse och stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SBS Radio AB skulle betala en särskild avgift om 40 000 kronor för bland annat det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 235-14).

Programmet var en dokumentär som porträtterade friidrottaren NN:s karriär och privatliv. Arkivbilder varvades med intervjuer där hon reflekterade över sin karriär som friidrottare. Under programmet syntes Reeboks logotyp på NN:s träningskläder samt på bröstet på en tröja som bars av hennes sambo i samband med intervjuerna i deras hem.

Granskningsnämnden konstaterade att Reeboks logotyp förekom i bild vid flera tillfällen i programmet. Vid ett tillfälle bar en medverkande en tröja med varumärket över hela bröstet vilket exponerades från och till under fem minuter. Genom exponeringen av logotyperna uppkom tveklöst ett gynnande av företaget. Nämnden konstaterade också att programmet i stora delar var inspelat under förhållanden som SVT rådde över vilket medför att det ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken eller logotyper. Nämnden ansåg att programmet stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 19653-13).

Under sändningarna av Morronrock pågick en uppladdning för en tävling som skulle ske dagen efter på T-centralen i Stockholm. Tävlingen gick ut på att lyssnare skulle skicka in tips till programledarna på hur de skulle kunna ta sönderficklampan Varta Indestructible. Vinnaren vann ett presentkort på 10 000 kronor från företaget Clas Ohlson. I sändningarna talade programledarna om ficklampan och tävlingen vid två tillfällen. De nämnde ficklampans namn och att vinstpriset var ”galet”. I sändningarna förekom även ett meddelande vid två tillfällen som informerade om tävlingen och vinstpriset. Ficklampans namn nämndes också i meddelandet.

Granskningsnämnden ansåg att det gynnande som uppkom av den aktuella ficklampan motiverades av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Sändningarna stred därför inte i detta avseende mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Enligt nämnden innebar dock det upprepade omnämnandet av det företag som tillhandahöll vinsten och en av programledarnas positiva uttalanden om vinsten ett gynnande som inte var motiverat av ett tillräckligt informations- eller underhållningsintresse.

Förvaltningsrätten biföll delvis granskningsnämndens ansökan om att SBS Radio AB skulle betala en särskild avgift om 30 000 kronor för bland annat det otillbörliga gynnandet. Förvaltningsrätten delade dock inte nämndens bedömning att omnämnandet av företaget i meddelandena om den kommande tävlingen och av programledaren som uttalade sig i positiva ordalag om vinsten inneburit ett otillbörligt gynnande av företaget. Att vinsten i den tävling som omnämnandet gällde var ett presentkort och att det uppgavs hos vilket företag presentkortet gällde borde enligt förvaltningsrätten ses som en upplysande identifikation snarare än som ett otillåtet kommersiellt gynnande. Det hade inte framkommit att företagets namn framhållits i en utsträckning som kunde anses omotiverad ur ett informationssyfte. Det hade heller inte framkommit några uttalanden om företaget utöver företagets namn. Sändningarna ansågs därmed inte otillbörligt ha gynnat kommersiella intressen och således förelåg inte någon grund för att ta ut en särskild avgift på grund av detta.

> Sändningarna fälldes dock för överträdelser av bestämmelserna om utformning av sponsringsmeddelanden och annonsmängd. Förvaltningsrätten ansåg att SBS Radio AB skulle betala en särskild avgift om 20 000 kronor för överträdelserna. (förvaltningsrättens mål nr 271-14).

Kontoret var en svensk komediserie med en brittisk förlaga, som utspelade sig på det fiktiva företaget Svensk kontorshygien AB. Det aktuella avsnittet innehöll flera scener med sketcher om bland annat cerebral pares och Downs syndrom. Granskningsnämnden hade förståelse för att innehållet i inslagen kunde uppfattas som smaklöst och stötande av många tittare. Enligt nämndens mening framgick det dock tydligt att udden i inslagen var riktad mot människors attityder och fördomar. Lämpligheten i att sända inslagen kunde ändå diskuteras med hänsyn till den varsamhet som krävs med inslag som kan uppfattas som uppenbart kränkande mot människor med funktionsnedsättningar. Nämnden saknade emellertid anledning att betvivla att inslagen inte var avsedda att kränka personer med cerebral pares eller Downs syndrom. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det ska råda en vidsträckt yttrandefrihet i televisionen ansåg nämnden att inslagen inte stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslaget var en sketch som handlade om en förskollärare som sjöng en sång om rullstolsburna. I inslaget sades följande.

Hej alla barn. I dag har vi en ny kompis med oss här i gruppen och det är Miranda. Hon har flyttat hit från Västerås och som ni ser sitter hon i en rullstol. Det kallas att man är rullstolsbun… rullstolsburen. Men jag tycker att det är ett lite svårt ord. Så jag tänkte att i dag ska vi komma på ett nytt ord. Det blir väl kul? Är det någon som har något förslag? Nehej, det har i alla fall jag. Jag tänkte rullisar, det tycker jag är bra. Eller om det bara kommer en, då kan man ju säga rulle. För här på förskolan ska alla känna sig välkomna.

Sedan sjöng förskolläraren en sång. Rullisar de måste åka hiss, hiss, hiss, hiss, hiss, hiss, hiss, hiss, hiss. De sitter i sitt eget kiss, kiss, kiss om ingen bytt deras blöja.

Granskningsnämnden hade förståelse för att inslaget kunde verka stötande för vissa lyssnare. Mot bakgrund av inslagets satiriska karaktär och med beaktande av att det ska råda en vidsträckt yttrandefrihet i radion kunde nämnden inte finna att inslaget stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Inslaget var ett bildsatt telegram som visade ett mordförsök på en bulgarisk politiker. I inslaget visades hur en man med en pistol rusade fram till politikern som stod i en talarstol. Mannen riktade en pistol mot politikerns huvud men lyckades inte avlossa ett skott. Mannen brottades sedan ner av ett antal män.

Granskningsnämnden hade förståelse för att det aktuella inslaget kunde uppfattats som obehagligt av vissa tittare, men kunde inte finna att inslaget innehöll bilder som var av sådan karaktär att inslaget stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet sändes direkt från ett kafé i Karlskrona. Programledarna kommen¬terade händelser i omgivningen och uppmanade lyssnarna att komma till kaféet. Programledarna intervjuade också lyssnare och inbjudna gäster som var på plats under olika tillfällen och personalen som arbetade på kaféet. Programledarna blev även bjudna på semlor. Totalt nämndes kaféets namn elva gånger under den tre timmar långa sändningen. Vid ett tillfälle uppgavs att kaféet var beläget vid Hoglands Park i Karlskrona och vid ytterligare ett flertal tillfällen omnämndes det som ”kaféet i centrala Karlskrona”. I avannonseringen nämnde program-ledarna ett varuhus i Karlskrona för att tacka deras personal för en smörgåstårta och dryck.

Granskningsnämnden ansåg att de omnämnanden av kaféet som förekom motiverades av syftet att bjuda in lyssnare att komma till inspelningsplatsen och medverka i sändningen och att det gynnande som uppkom uppvägdes av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Enligt nämnden innebar programledarnas omnämnande av varuhuset ett visst gynnande. Omnämnandet var dock kort och utan värdering och framhävde därmed inte varuhuset på ett otillbörligt sätt.

Den 24 december 2012

I anslutning till TV4Vädret den 24 december 2012 förekom ett sponsringsmed¬delande för Supreme Card. I en filmsekvens visades en man och en kvinna som stod vid en kassa i en butik på stranden. Mannen höll ett par shorts i handen som han lämnade till en kassörska bakom kassan. Han betalade sedan med sitt betalkort. De tre personerna vände sig om och tittade upp mot solen.

Efter filmsekvensen visades en bild av ett kort upp. Bakom kortet skymtade solen. En speakerröst sa ”Vädret presenteras av Supreme Card, ett kreditkort med poängshop”. Nedanför kreditkortet stod texten ”Vid utnyttjad kredit 15 000 kr är den effektiva räntan mellan 0-21.23 %. supremecard.se”.

Granskningsnämnden ansåg att utformningen av sponsringsmeddelandet, bland annat genom det säljfrämjande tillägget ”med poängshop”, gick utöver en sådan förklaring som bidrar till att identifiera sponsorn. Nämnden ansåg vidare att filmsekvensen med mannen som köpte en vara med sitt kreditkort hade en sådan anknytning till företagets verksamhet att sponsringsmeddelandet hade getts en reklambetonad utformning. Utformningen av meddelandet stred därför mot bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det felaktigt utformade sponsringsmeddelandet (förvaltningsrättens mål nr 9158-13).

Den 24 och 25 mars 2013

Sponsringsmeddelandet den 24 mars 2013 var identiskt med det sponsrings¬meddelande som sändes den 24 december 2012. Sponsringsmeddelandet som sändes den 25 mars 2013 var snarlikt dessa meddelanden med skillnaden att det i filmsekvensen var kvinnan som betalade för ett par gummistövlar med kortet och som vände sig mot moln som mullrade fram på himlen.

Granskningsnämnden konstaterade att exakt samma meddelande och ett snarlikt meddelande fällts av nämnden sex respektive sju dagar före den nuvarande granskningen. Nämnden kunde därför inte komma till någon annan slutsats än att meddelandena den 24 och 25 mars 2013 innebar en överträdelse av bestäm¬melsen om utformning av sponsringsmeddelanden.

Nämnden beaktade de skäl TV4 AB anfört gällande sändningarna den 24 och 25 mars 2013 om att det funnits för lite tid att ändra sponsringsmeddelandet efter nämndens tidigare beslut och ansökte därför inte om någon avgift för de meddelandena.

Den 29 september 2013

Den 29 september 2013 sändes ytterligare ett sponsringsmeddelande för Supreme Card. Meddelandet hade en annan utformning än de tidigare. Meddelandet hade en speakerröst som sa ”Supreme Card - ett kreditkort med poängssystem”. Sponsringsmeddelandet inleddes med bilder från New Yorks skyline, en strand med en solnedgång, Eiffeltornet i Paris och Tower Bridge i London. Meddelandet avslutades med att en hand höll upp ett kreditkort och att texten ”Supremecard.se” visades. Genomgående fylldes delar av bildernas konturer med en glänsande guldremsa. Guldremsan fortsatte runt ett jordklot som var avbildat på kreditkortet. Under texten fanns en finstilt text där det stod ”Vid utnyttjad kredit 15 000 kr är den effektiva räntan mellan 0-21,60%”.

Nämnden ansåg att utformningen av sponsringsmeddelandet den 29 september 2013, bland annat genom det säljfrämjande tillägget ”med poängsystem”, gick utöver en sådan förklaring som bidrar till att identifiera sponsorn. Nämnden ansåg vidare att filmsekvensen hade getts en reklambetonad utformning som stred mot bestämmelsen om utformning av sponsringsmeddelanden.

Nämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för överträdelsen den 29 september 2013. Förvaltningsrätten biföll nämndens ansökan (förvaltningsrättens mål nr 9158-13).

Programmet var ett avsnitt i en svensk kriminalserie. Det andra annonsavbrottet skedde under ett tumult som utbrutit mellan två kvinnor (A och B) som befann sig i ett hus. A försökte fly från B men ramlade ned på golvet. B tog då upp en kniv och greppade tag i A:s hår för att lyfta upp henne. Samtidigt som B lyfte upp A förde hon kniven mot A:s hals. Programmet avbröts sedan för annonser. Efter annonsavbrottet fortsatte programmet med en bild på en skärgårdsmiljö och en kvinna som svarade i sin mobiltelefon. Hon fick ett samtal från en man som sprang mot huset där tumultet utbrutit. Han berättade att A var i fara. Kvinnan som fick samtalet började också springa mot huset.

Granskningsnämnden ansåg att det aktuella annonsavbrottet placerats på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp där dramatiken stegrades. Avbrottet var därmed inte placerat där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet. Inplaceringen av detta annons-avbrott stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det felaktigt inplacerade annons­avbrottet. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 8380-13).