Under hösten 2010 sände Västerbottensnytt en granskande reportageserie om Vapstens sameby och dess påstådda jaktbrott genom överskjutning och olagliga jaktmetoder. I på annonseringen av inslaget den 17 november 2010 uppgav nyhetspresentatören att det var visat att Vapstens jaktlag skjutit fler älgar än tillåtet. Senare i samma inslag sa reportern att uppgifterna från en rad olika källor visat att ”man systematiskt överskridit sin licenskvot och skjutit fler älgar än tillåtet”; att de flesta älgar gått till försäljning och att det handlade om miljontals kronor för enskilda familjer. I det avslutande studiosamtalet sa reportern vidare att uppgifterna om jaktbrott var bekräftade.

Granskningsnämnden ansåg att Västerbottensytt, genom att slå fast att Vapstens jaktlag skjutit fler älgar än vad de haft rätt till, tog ställning i en kontroversiell fråga.

I inslaget talade programledarna uppskattande om en hushållsmaskin av ett visst märke. Granskningsnämnden ansåg att inslaget i sin utformning innebar ett otillbörligt framhävande av produkten och dess egenskaper och att det därigenom uppkom ett gynnande som inte var motiverat av ett informations- eller under¬hållningsintresse.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att Radio City AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 14790-11).

Under programmets inledning sa programledaren följande:

”Men det blir kallare om nätterna och jag har börjat elda kvällsbrasor och tända många ljus igen. Det är härligt, och det behövs, av olika anledningar i Sverige efter valet. Det har blivit kallare hör ni. Framför allt på landsbygden, det är där som Sverigedemokraterna tagit flest röster, där gror missnöje, avund och rasism värst. Där knappt några invandrare finns. Jag gissar att det mesta handlar om allmänt missnöje och maktlöshet mot centralstyrning i huvudkommuner och i riksdag. Människor som är nöjda med sin tillvaro röstar inte på SD, tror jag. I den öppna spisen flammar dagstidningarna med de kylande valresultaten upp för en stund innan de slocknar och förkolnar snabbt. Låt oss hoppas att det blir samma sak med rasismens utbredning. Att den kalla rasism som nu har flammat upp förkolnar kvickt när vi gemensamt värnar och argumenterar för det Sverige som står för goda värderingar”.

Nämnden uttalade att mot bakgrund av den hittills vedertagna innebörden av begreppet rasism kunde lämpligheten av att koppla ihop begreppet med Sverigedemokraterna och partiets väljare diskuteras. I det aktuella uttalandet användes emellertid begreppet rasism av programledaren på ett sådant sätt som måste ses som synonymt med det mer allmänna begreppet främlingsfientlighet. Med beaktande av detta samt av demokratibestämmelsen, som avser principen om allas lika värde, kunde nämnden inte finna att programledarens reflekterande uttalande i det aktuella sammanhanget stred mot opartiskhetskravet.

I programmet spelades den regeringskritiska låten ”Bort med Alliansen”. Programledaren uppgav senare vilken musik som hade spelats i programmet och sa:

”Och efter det den politiska låten från Kartellen ’Bort med Alliansen’, vilket påminner mig om att ni måste gå ut och rösta på söndag, svenska folket. Det är ert ansvar”.

Granskningsnämnden ansåg att lämpligheten i att spela en låt med explicita politiska budskap dagarna före valet kunde diskuteras, men att inte enbart den omständigheten innebar att kravet på opartiskhet hade åsidosatts. Nämnden uppfattade vidare inte programledarens uttalande som en uppmaning att rösta på ett visst sätt. Inslaget strider därför inte mot opartiskhetskravet.

Filmen handlade om en grupp amerikanska soldater som under andra världskriget fått i uppdrag att hitta en amerikansk fallskärmssoldat vid namn Ryan, som antogs befinna sig i Frankrike bakom tyskarnas försvarslinje. I filmen gjordes sex annonsavbrott. Det första annonsavbrottet hade placerats i en sekvens som skildrade när amerikanska soldater landsteg i Normandie. Det sjätte annonsavbrottet hade placerats i en sekvens där amerikanerna – efter att ha legat i bakhåll inne i en sönderbombad fransk by – utkämpade en eldstrid med tyska soldater.

Granskningsnämnden ansåg att det första och sjätte annonsavbrottet hade placerats på ett sådant sätt att de avbröt ett pågående dramatiskt händelseförlopp. Inplaceringen av dessa annonsavbrott stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor per felaktigt inplacerat annonsavbrott, totalt 50 000 kronor. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvalt­ningsrättens dom (kammarrättens mål nr 4600-12).

Inslaget handlade om att en svensk fotbollsspelare bytt fotbollsklubb och skrivit kontrakt med en annan klubb. I inslaget intervjuades spelaren och därefter kommenterades övergången av SVT:s expertkommentator. Kommentatorn stod framför en skärm med företagslogotyper. Skärmen syntes i bild i en minut. SVT uppgav att förfarandet stred mot deras riktlinjer och berodde på olyckliga omständigheter. SVT bedömde att spelarens klubbyte var en stor och viktig nyhet. Kommentatorn arbetade för en annan uppdragsgivare den aktuella kvällen och ingen teknik från SVT fanns på plats. Tidspressen var stor eftersom kommen¬tatorn egentligen hade fullt upp med den match han var satt att kommentera. Det var det engelska teknikbolaget som anvisade kommentatorn den enda platsen för sändning. Varken kommentatorn eller någon redaktionellt ansvarig uppmärksammade företagslogotyperna före sändning.

Granskningsnämnden ansåg att varumärkena på skärmen framhävdes på ett otillbörligt sätt i och med att kommentatorn stod placerad framför skärmen. Det gynnandet som uppkom var inte motiverat av ett informations- eller underhållsintresse och inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

> Nämnden prövade en liknande situation i SB 95/08 som behandlade ett inslag i Gomorron Sverige om en EMkvalmatch i fotboll där matchsekvenser varvades med spelarintervjuer. I slutet visades en intervju med SVT:s expertkommentator, som stod framför en skärm med företagslogotyper. Nämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av de företag vars logotyper syntes. Gynnandet var inte motiverat av ett tillräckligt informations- eller underhållningsintresse.

Temat i Morgonpasset Helg var ondska. Med anledning av det läste en av programledarna ett stycke ur boken American Psycho. Innan hon började läsa sa hon att texten var obehaglig och att hon ville utfärda en liten varning om man hade barn vid radion.

Granskningsnämnden konstaterade att det aktuella inslaget var obehagligt och skrämmande och att det sändes vid en tidpunkt då barn kunde antas ha tagit del av det. Även med beaktande av det aktuella sammanhanget och den varning som gjordes ansåg nämnden, mot bakgrund av textens karaktär, att uppläsningen av den stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Programmet handlade om på vilket sätt lokaler och adresser kan få betydelse för om en modeaffär blir framgångsrik eller inte. Bland annat tog programmet upp betydelsen av att modehuset Marc Jacobs etablerat sig på Bleecker Street i New York. Paralleller drogs till det nya shoppingstråket i Stockholm under namnet Biblioteksstan som med Bleecker Street som förebild öppnat en Marc Jacobs-butik i området. Reportern samtalade med marknadschefen för bolaget bakom satsningen på Biblioteksstan. I programmet intervjuades även bland annat vd:n för modeföretaget Acne. Han berättade om Acnes strategi vid etablering i nya städer.

Granskningsnämnden ansåg att det gynnade som uppkom av varumärkena och Biblioteksstan i inslaget var motiverat av ett tillräckligt informations- och under¬hållningsintresse.

Inslaget var en reklamfilm för mobiltelefontjänsten Comviq Kompis. I filmen visades en man som satt i en matsal och åt. En kvinna kom fram till honom och frågade ”Hej, är det du som är Johan Persson?”. Mannen svarade ja och kvinnan 67 började då sjunga ”Här sitter du, äter lunch i din ensamhet”. Resten av personerna i matsalen stämde in i sången och de sjöng följande.

Men om du haft Comviq Kompis hade du ringt för noll kronor till någon. Han är trög, trög. Varför är du ett sånt megapucko, du tänker som en drogad apa.

De tog tag i mannen och bar honom ut ur matsalen, till en container som stod på gatan. De kastade honom i containern medan de sjöng ”Du är dum i hela huvudet och så jävla korkad att man skäms!”. Sedan syntes texten ”Ingen kompis utan kompis” och en röst sa ”Jag fattar inte hur trög man kan bli.”.

Granskningsnämnden uttryckte förståelse för att reklamfilmen kunde uppfattas som likgiltig inför mobbning. Filmen var dock inte utformad på ett sådant sätt att den stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Reklamfilmen fälldes av Reklamombudsmannen.

Reportaget i Uppdrag granskning handlade om att fler och fler barn i öst, så kallade euro-orphans, lämnades att växa upp utan sina föräldrar med anledning av att föräldrarna tog anställning i länder som Sverige. I reportaget talades även om det så kallade RUT-avdraget. Inslaget i Rapport, som hade rubriken ”RUT-avdraget Barnen offren”, inleddes med att programledaren sa:

”Nära en kvarts miljon svenskar har använt RUT-avdraget det senaste året, billigare hushållsnära tjänster som gjort att många svenska familjer fått mer tid för sina barn. Men för vissa av de som utför tjänsterna så innebär det motsatsen. Uppdrag granskning har träffat [NN] som har två små barn hemma i Lettland som hennes släkt tar hand om”.

Granskningsnämnden konstaterade att det i inledningen av Uppdrag granskning uppgavs att reportaget inte handlade om för eller emot RUT-avdraget. I programmet gjordes enligt nämndens mening dock en koppling mellan RUT-avdraget och familjernas situation på ett sätt som fick det att framstå som att avdraget var en bidragande orsak till att fler och fler familjer splittras. Att på detta sätt koppla RUT-avdraget, som vid tiden för programmet debatterades återkommande, till de övergivna barnen i Europa, kunde enligt nämndens mening diskuteras mot bakgrund av kravet på opartiskhet i SVT:s sändningstillstånd. Enligt nämnden framgick det dock av reportaget som helhet att bakgrunden till de lettiska familjernas situation var den ekonomiska krisen och den rådande fattigdomen i Lettland. Vid en samlad bedömning ansåg nämnden att programmet inte stred mot kravet på opartiskhet.

I inslaget i Rapport gjordes enligt granskningsnämnden kopplingen mellan de lettiska familjernas situation och RUT-avdraget som orsak till denna ännu tydligare än i Uppdrag granskning, i synnerhet mot bakgrund av inslagets rubricering ”RUT-avdraget Barnen offren” och programledarens presentation. Enligt nämndens mening behandlades därmed frågan om RUT-avdraget på ett sätt som inte är förenligt med kravet på opartiskhet.

Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att inslaget i Rapport skulle kritiseras men frias i förhållande till kravet på opartiskhet