UFC79 Nemesis bestod främst av tävlingar i kampsporten mixed martial arts. Matcherna innehöll stundtals grovt våld såsom upprepade slag mot huvud och ansikte medan motståndaren låg på rygg, upprepade slag mot blödande ansikte, stryptag och knäsparkar mot huvud. Programmet föregicks inte av någon varning. Däremot visades vid ett tillfälle, en minut efter programmets början, en textslinga med följande lydelse: ”Vi varnar känsliga tittare för obehagliga scener i det kommande programmet.”

Granskningsnämnden konstaterade att UFC79 Nemesis innehöll sådant våld som enligt 6 kap. 2 § radio- och TV-lagen borde ha föregåtts av en varning i ljud eller innehållit en varning i text löpande under hela sändningstiden. Då någon varning i ljud inte förekom innan programmet och då varningen i text endast visades under några sekunder ansåg nämnden att sändningen stred mot bestämmelsen i radio- och TV-lagen.

Den kinesiska dokumentären handlade om en restaurang i södra Kina och visade bland annat hur levande djur hanterades i detta sammanhang. En ankuppfödare höll en anka i ett fast grepp, förde in en smal pinne ner genom ankans bröst och plockade ut hjärtat med fingrarna. I ett inslag från en kocktävling tog kockarna upp varsin orm ur en påse, högg av ormens huvud, flådde den och tog ur inälvorna. Bilder visades på ormdelar som var upplagda på fat och som rörde sig. En annan tävlingsgren bestod av att tillaga friterad levande fisk. Kockarna tog tag om fiskens huvud med en handduk, fjällade fisken, snittade upp den och friterade fiskkroppen i olja. Därefter lades fisken upp på ett fat och en sås hälldes över. Fiskens huvud rörde sig då fortfarande, vilket enligt en tävlingsvärdinna var ett krav för att bli godkänd.

Granskningsnämnden beaktade att sekvenserna med djurhanteringen utgjorde en förhållandevis kort del av en halvtimmes lång dokumentär. Mot den bakgrunden kunde nämnden inte finna att programmet hade utformats på sådant sätt att det stred mot bestämmelsen.

Programmet handlade i sin helhet om Dr Phils frus nya bok. Hon berättade om varför hon skrivit boken och hur hon fått inspiration till den. Olika experter som bidragit till bokens innehåll medverkade i programmet och hjälpte två kvinnorsom skrivit till Dr Phils fru och bett om hjälp. I studion medverkade även en skådespelerska som lovordade boken och uppmanade tittarna att köpa och läsa den. I slutet av programmet summerade Dr Phil och hans fru bokens innehåll och framhöll att den var rik på information och att läsarna skulle få ta del av alla hennes små hemligheter. Under programmet nämndes bokens titel fyra gånger och boken visades i bild vid drygt 30 tillfällen.

Enligt granskningsnämnden uppkom ett gynnande av den aktuella boken genom informationen som gavs om den, de positiva omdömena samt exponeringen. Nämnden ansåg inte att det fanns ett tillräckligt stort informations och underhållningsintresse som uppvägde gynnandet. Även med beaktande av att nämnden ska ta hänsyn till om det rör sig om ett inköpt program som programföretaget inte kunnat påverka utformningen av, kunde nämnden inte komma till en annan bedömning än att programmet stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 150 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 2563-12).

> Granskningsnämnden har vid flera tillfällen fällt avsnitt i programserien Dr Phil för otillbörligt gynnande av böcker som skrivits av programledaren själv och i tre fall ansökt om påförande av särskild avgift (SB 468/05, SB 852/05 och SB 357/09).

I slutet av programmet presenterade programledaren de som hade arbetat med sändningen och hänvisade avslutningsvis till sin privata webbplats.

Granskningsnämnden konstaterade att programledaren nämnde adressen till sin webbplats, där det bland annat gick att köpa hans senaste bok. Enligt nämnden uppkom det genom programledarens hänvisning ett visst gynnande av hans ekonomiska intressen och nämnden ansåg att lämpligheten i programledarens agerande kunde diskuteras. Med hänsyn till att det utöver den korta hänvisningen inte förekom någon ytterligare fokusering på webbplatsen eller dess innehåll i programmet ansåg dock nämnden, med viss tvekan, att det uppkomna gynnandet inte var otillbörligt.

I Ring P1 talade flera inringande lyssnare om cannabis. Majoriteten av dem var tveksamma till en legalisering av drogen och talade om dess negativa effekter. Programledaren ifrågasatte de inringande lyssnarnas åsikter och frågade bland annat varför just cannabis var värre än alkohol. Han jämförde även cannabis med homosexualitet som han menade hade blivit en naturlig del av vår vardag och frågade varför inte cannabis skulle kunna bli det. I ett samtal med en kvinna som beskrev de negativa följderna av cannabisbruk sa programledaren bland annat följande.

Fast det där låter liksom teoretiskt, med all respekt, du har aldrig prövat själv, så du, det där är någonting som du har läst dig till. [- - -] Jag känner ju liksom jätteakademiker som har skrivit massa med böcker och så där, som röker nu och då, de har alla, de har alla knivarna mycket vässade i lådan.

Trots att programledarens argumentation var något tillspetsad kunde hans uttalanden enligt granskningsnämnden inte uppfattas som ställningstaganden i strid med kravet på opartiskhet. Nämnden, som beaktade programmets karaktär, ansåg inte heller att hans uttalanden innebar ett förhärligande av drogbruk.

I Ring P1 talade flera inringande lyssnare om cannabis. Majoriteten av dem var tveksamma till en legalisering av drogen och talade om dess negativa effekter. Programledaren ifrågasatte de inringande lyssnarnas åsikter och frågade bland annat varför just cannabis var värre än alkohol. Han jämförde även cannabis med homosexualitet som han menade hade blivit en naturlig del av vår vardag och frågade varför inte cannabis skulle kunna bli det. I ett samtal med en kvinna som beskrev de negativa följderna av cannabisbruk sa programledaren bland annat.

”Fast det där låter liksom teoretiskt, med all respekt, du har aldrig prövat själv, så du, det där är någonting som du har läst dig till. [- - -] Jag känner ju liksom jätteakademiker som har skrivit massa med böcker och så där, som röker nu och då, de har alla, de har alla knivarna mycket vässade i lådan”.

Trots att programledarens argumentation var något tillspetsad kunde hans uttalanden enligt granskningsnämnden inte uppfattas som ställningstaganden i strid med kravet på opartiskhet. Nämnden, som beaktade programmets karaktär, ansåg inte heller att hans uttalanden innebar ett förhärligande av drogbruk. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att programledaren tog personlig ställning i den kontroversiella frågan om cannabisbrukets effekter.

I inslagets inledning berättade programledaren om ett av dagens ämnen, en händelse där Sverigedemokraternas (SD) partisekreterare hade blivit misshandlad av en grupp kvinnor. Han sa bland annat följande.

”Det politiska våldet ökar, främst mot Sverigedemokraterna. Men är det inte kontraproduktivt att försöka slå bort beteende hos högerextrema män? Hur reagerar egentligen en apa när den blir slagen?”

Senare i inslaget resonerade programledaren kring användning av våld som metod för att få en meningsmotståndare att ändra åsikt. Efter detta följde ett samtal med Skansenakvariets chef om hur olika sorters apor löser konflikter.

Granskningsnämnden kunde inte finna att den koppling som gjordes mellan SD och högerextrema män i inslaget stred mot kraven på opartiskhet och saklighet. Enligt nämnden kunde det diskuteras om den parallell som programledaren drog mellan SD och apor var förenlig med kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av programmets lättsamma karaktär och inslagets humoristiska ton friades dock inslaget även i den delen.

Inslaget handlade om ett företag som erbjöd matprenumerationer till privatper¬soner. Det sades att företaget, som redan fanns i flera städer, nu skulle etablera sig i Norrköping. I inslaget fick man se hur två matkassar levererades hem till ett par och därefter intervjuades paret om vad som var bra med tjänsten. Under inslaget exponerades företagets logotyp under totalt cirka 15 sekunder och under en kort sekvens också adressen till företagets webbplats på utsidan av en matkasse. Reportern gav även detaljerad information om tjänsten och dess pris i inslaget.

Enligt granskningsnämnden kunde ett inslag om ett nyetablerat företag med en för sändningsområdet ny eller relativt ovanlig verksamhet vara motiverat av ett informationsintresse. I det nu aktuella fallet exponerades dock företagets logotyp och webbadress i en inte obetydlig omfattning under det förhållandevis korta inslaget. Genom den detaljerade information om tjänsten som gavs i inslaget förmedlades också en odelat positiv bild av företaget. Nämnden ansåg därför att det gynnande som uppkom inte kunde motiveras av ett tillräckligt informations- eller underhållningsintresse. Nämnden ansåg inte att det denna gång fanns skäl att ansöka om att programföretaget skulle påföras en särskild avgift för överträ¬delsen.

Programmet var en fransk dokumentär från 2009 och handlade om extremhögerns utbredning i Europa. Det skildrade utvecklingen i Italien, Frankrike, Sverige, Tyskland och Ungern. Granskningsnämnden ansåg det helt förenligt med SVT:s skyldigheter enligt sändningstillståndet att visa program som lyfter fram den bakgrund som SD har i högerextrema kretsar och att redovisa de förändringar som skett inom partiet och/eller i partiets framtoning. Med hänvisning till de främlingsfientliga drag och den nationalistiska princip som SD ger uttryck för i sitt principprogram, innebar det förhållandet att SD sammankopplades med högerextrema partier eller grupper på sätt som skedde i dokumentären inte att programmet stred mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Nämnden friade på samma grund de kopplingar mellan Sverigedemokraterna och högerextrema partier/grupper som gjordes i EU-valet: Valvakan i SVT (SB 66/10) och Brunchrapporten i P3 (SB 67/10).

I humorprogrammet Pang Prego sändes ett inslag där programledarna gjorde sig lustiga över en man som i ett annat radioprogram klagat på språkbruket i just Pang Prego.

Granskningsnämnden ansåg att det mot bakgrund av kravet på opartiskhet kunde diskuteras om det är lämpligt att programledare i SR ironiserar över synpunkter som framförts av lyssnare på programmets innehåll. Nämnden ansåg dock att inte att programledarna gick så långt i sina värderande omdömen att kravet på opartiskhet åsidosattes.