Programmet var en konsert inspelad i Globen och pågick en timme. Vid cirka 80 tillfällen och i sammanlagt cirka åtta minuter syntes en banderoll bakom kören och orkestern. Banderollen visade två logotyper för ett elektronikföretag. SVT uppgav i yttrande att företaget var Globens sponsor och att banderollen var fastmonterad på arenan.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande genom exponeringen. Med hänsyn till att det rörde sig om en utsändning från ett befintligt arrangemang och det inte förekom någon direkt fokusering på banderollen gick dock gynnandet inte utöver vad som fick godtas.

En inringande lyssnare (NN) i Ring P1 pratade om det aktuella ränteläget. När programledaren sa att den amerikanska centralbanken sänkt sin ränta till noll procent tyckte NN att det var bra och därefter utspelade sig följande dialog. (Pgl) – Är du muslim förresten? (NN) – Ja. (Pgl) – […] muslimer är ju inte mycket för ränta. (NN) – Nej, och… (Pgl) – Medan judar är för ränta. (NN) – Ja, men det är en annan sak […].

Granskningsnämnden ansåg att lämpligheten i programledarens opåkallade uttalande om judar och muslimer kunde ifrågasättas. Nämnden hade förståelse för att uttalandena kunde uppfattas som stötande men ansåg inte att de var så uppenbart kränkande att inslaget stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Efter programmet Parlamentet sa programpresentatören följande.

Om man går in på matsajten recept.nu och söker på någon speciell läckerhet som man vill prova på i köket så lovar jag att ni kommer att hitta en uppsjö av idéer. Jag sökte just nyss på äpplen och fick tips på äppelchutney, äppelbaguette, varm äppeldrink, ja listan var faktiskt hur lång som helst. Julmatskalas i recept.nu alltså. Nu ska vi fortsätta söndagskvällen här i TV4 med att bege oss till Ystad och ännu ett fall för Wallander.

Samtidigt som programpresentatören talade visades texten ”massor av ljuvlig julmat hittar du på recept.nu” i bild.

Enligt granskningsnämnden var hänvisningen till programföretagets egen webbplats av allmän karaktär och någon koppling till webbplatsens annonsörer gjordes inte. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

I de aktuella Ring P1-programmen handlade flera av samtalen om elöverkänslighet. Programledaren sa bland annat följande.

Jo, men det är ju toppen. Då kan man ju göra sig själv till ett offer och så pekar man på samhället och säger, där är massa elektricitet och ingen förstår mig, jag är jättespeciell, och så kan jag få pension också för att jag är så jättespeciell och inte vill jobba.

Granskningsnämnden uttalade förståelse för att programledarens raljerande och ifrågasättande kommentarer om elöverkänslighet kunde upplevas som kränkande av personer med de beskrivna symtomen. Nämnden ansåg dock inte att uttalandena var av den karaktären att de stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft. Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fälla programmet.

I de aktuella programmen handlade flera av samtalen om elöverkänslighet. Programledaren sa bland annat följande.

”Jo, men det är ju toppen. Då kan man ju göra sig själv till ett offer och så pekar man på samhället och säger, där är massa elektricitet och ingen förstår mig, jag är jättespeciell, och så kan jag få pension också för att jag är så jättespeciell och inte vill jobba”.

Flera anmälare ansåg att programledaren uttalade sig om elöverkänslighet på ett okunnigt och respektlöst sätt.

Granskningsnämnden har i tidigare beslut uttalat att det i ett program av den typ som Ring P1 representerar för diskussionens skull måste finnas ett stort utrymme för programledaren att föra fram argument för en annan uppfattning än den som hävdas av en inringande lyssnare. Nämnden ansåg att det med hänvisning till programledarens roll att ge debatten liv och komma med motargument kunde diskuteras om han inte även borde ha argumenterat mot de inringande personer som ifrågasatte elöverkänslighet. Nämnden fann dock att avsaknaden av detta inte innebar att inslagen stred mot kravet på opartiskhet. Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fälla inslagen.

I en trailer, som sändes utanför markerad annonstid i TV4 Plus, visades klipp från tre kommande filmer i Canal+ och en speakerröst sa bland annat ”Missa inte Canal+ lördagsfilmer. Canal+, mer än vanlig TV”. Under trailern stod det Canal+ i bildens övre högra hörn och i slutet visades också filmkanalens webbadress i bild.

Mot bakgrund bland annat av att TV4 AB ägde Canal+ fann granskningsnämnden att programverksamheterna i TV4 och Canal+ var integrerade på ett sådant sätt att så kallad korstrailning mellan programtjänsterna kunde ske med stöd av radio- och tv-lagen. Inslaget kunde därmed inte anses strida mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Delar av sändningarna skedde från ett bemanningsföretag som vunnit en ”lussemorgon med Morrongänget”. Under programmets fyra timmar nämndes företagets namn 14 gånger och det framgick vid majoriteten av dessa tillfällen var företaget hade sina lokaler.

Enligt granskningsnämndens uppfattning måste det finnas utrymme för programföretagen att sända program även från kommersiella miljöer. Programföretaget måste dock i sådana fall iaktta särskild försiktighet med fokusering på inspelningsmiljön. Även om omnämnanden av företagsnamn i viss mån måste tillåtas med hänsyn till nytillkomna lyssnare så medförde de upprepade omnämnandena i det aktuella fallet ett gynnande som inte motiverades av ett informations eller underhållningsintresse.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att Mix Megapol Radio City skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 13177-10).

Inslaget var en krönika som handlade om nynazister och andra högerextrema grupper som enligt krönikören NN på sistone hade låtit tala om sig en hel del. NN beskrev grupperna som ”Sverigedemokraternas radikalare syskon högerut” och enligt henne misstänktes nynazister för att ha anlagt två mordbränder i Stockholm. Krönikören undrade om Sverigedemokraterna diskuterade den senaste tidens händelser och avslutade krönikan med att säga följande. ”Hur är det, drar ni också en gräns vid mordbrand? Tala då om det.”

En anmälare ansåg att krönikören kopplade ihop Sverigedemokraterna med nynazister, mordbränder och annan extremism.

Granskningsnämnden konstaterade att NN inte var någon företrädare för SR utan medverkade i programmet i egenskap av fristående krönikör. Mot bakgrund av detta och med beaktande av att det ska råda en vidsträckt yttrandefrihet i radion, ansåg nämnden att uttalandena inte gick utöver vad som kan accepteras i en tydligt presenterad personlig krönika.

I programmet intervjuades en före detta minister och hennes man i deras hem. De berättade om sina liv, kärleken, barn och karriärer. En del av intervjun handlade om att den före detta ministern bytt arbete och gått från att vara politiker till att starta egna inredningsbutiker som också namngavs. Hon sa bland annat följande.

Tre butiker. En stor på 1 000 kvadrat på Kungsgatan 16 i Göteborg. En lite mindre här i Kosta och sen blir det också en tredje då vid Köpcentret Bäckebo, norr om Göteborg.

Granskningsnämnden ansåg att det självfallet fanns ett informations och under¬hållningsvärde att låta en före detta minister skildra sitt liv både före och efter den politiska karriären. Däremot uppkom det genom de detaljerade adressupp¬gifterna ett gynnande av inredningsbutikerna som inte uppvägdes av ett tillräck¬ligt informations eller underhållningsintresse.

Förvaltningsrätten avslog granskningsnämndens ansökan om att SR skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten biföll dock nämndens överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvalt¬ningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomsto-lens mål nr 2826-11).

I programmet, som handlade om rasism, intervjuades en sakkunnig i mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Ett antal unga människor berättade också om olika situationer där de fått höra nedlåtande kommentarer. Senare i programmet förekom en lyssnartävling på det aktuella temat där bland annat följande sades.

”(Pgl.) – Dagens program har handlat om rasism faktiskt. [- - -] Ett rasistiskt parti gjorde enorma valframgångar 2006 och då i framför allt…”.

”(Lyssnare) – Sverigedemokraterna”.

”(Pgl.) – Ja, det var ju det jag tänkte fråga efter. Vad heter det här rasistiska partiet? Det var rätt. Sverigedemokraterna gjorde, tyvärr får jag väl säga, väldigt stora framgångar i senaste valet”.

Mot bakgrund av den hittills vedertagna innebörden av begreppet rasism kunde lämpligheten av att använda beskrivningen ”rasistiskt parti” om Sverigedemokraterna, SD, enligt granskningsnämnden diskuteras. I det aktuella programmet användes emellertid begreppet rasism av såväl programledare som intervjuade på ett sådant sätt som enligt nämndens mening måste ses som synonymt med främlingsfientlighet. Med beaktande av detta kunde nämnden inte finna att beskrivningen av SD som ett ”rasistiskt parti” i det aktuella sammanhanget stred mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Programledarens uttalande om SD:s framgångar i valet 2006 var värderande och brast enligt nämnden i förhållande till kravet på opartiskhet. Med beaktande av SD:s principprogram och den del av demokratibestämmelsen som avser principen om allas lika värde, ansåg dock nämnden att bristen inte var så allvarlig att uttalandet stred mot kravet på opartiskhet. Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fria uttalandet helt.