Inslaget innehöll en intervju med utrikesminister Jan Eliasson om det pågående kriget i Libanon. Under intervjun hänvisade programledaren Jan Guillou till FN:s definition av terrorism. Inslaget i denna del löd:

”(JG) – Systematiska våldsbrott som riktar sig mot civila i syfte att uppnå politiska mål. Det är en beskrivning på Israel just nu. (JE) – Jag vill inte sätta stämplar på en hel nation. (JG) – Det förstår jag, men det är en beskrivning av vad Israel gör just nu. (JE) – Ja, vi har ju reagerat och jag har reagerat oerhört starkt mot övervåldet och handlingarna gentemot valda politiker och att civilbefolkningen drabbas urskillningslöst och tagit väldigt stark ställning, drivit detta i EU och uttryckt nästan vår förtvivlan över att inte FN:s säkerhetsråd har tagit sitt ansvar att stoppa detta övervåld”.

Granskningsnämnden konstaterade att Jan Guillou i sin roll som programledare för Nyhetsmorgon var en sådan företrädare för programföretaget för vilken kravet på opartiskhet gäller fullt ut. Enligt nämnden fanns det en risk för att en intervjuteknik där en programledare använde påståenden i stället för frågor av publiken kunde uppfattas som att programledaren tog ställning. Detta gällde i synnerhet om programledaren var en känd samhällsdebattör som i andra sammanhang fritt kunde uttrycka sina åsikter i olika frågor. När det gällde det nu aktuella uttalandet om Israel ansåg nämnden att det i första hand måste ses som ett – låt vara något provokativt – sätt att få utrikesministern att ange sin uppfattning i frågan. Nämnden ansåg mot den bakgrunden att uttalandet, som gjordes i en intervjusituation, fick accepteras.

Programmet innehöll ett inslag med ståuppkomikern Anders Celin, som sa bland annat följande.

Hej allihopa, jag heter Anders Celin och jag tänkte läsa upp ett tal som jag blev ombedd att hålla när min systerdotter tog sin examen på gymnasiet. Kära avgångselever från gymnasiet 2006. Försök inte att ta allt som ni hör på för stort allvar. Om jag bara fick erbjuda er ett enda råd, så vore det detta. Det är bevisat av vetenskapsmän att det finns inga som beter sig så pinsamt och idiotiskt som de personer som tar allting på för stort allvar. Resten av mina råd kan jag bara dela med mig är baserade på mina egna erfarenheter och hoppas de ska förnöja er. [- - -] Förra veckan hade jag jättehäftig sex med en tjej som gick i åttonde klass. Ja, nu vill jag inte att ni missförstår mig, bara för att hon gick i åttonde klass så var hon inte minderårig, hon var över 20 år gammal, men i särskolan räknar man klasserna lite annorlunda. Ja, ni vet inte vad ni gått miste om förrän ni har provat att ha sex med en som har Downs syndrom, det är som de säger, större tunga, större nöje. [- - -] Ge aldrig upp, men kom ihåg att ett nej är alltid ett nej, så se till att välja tjejer som talar lite otydligt, som de med Downs syndrom till exempel. – Men framför allt ta inte allt ni hör på för stort allvar. Jag heter Anders Celin, tack för mig.

Enligt granskningsnämndens mening framgick det inte helt tydligt att udden i Anders Celins framträdande var riktad mot människors attityder och fördomar. Lämpligheten att sända inslaget kunde därför diskuteras, särskilt med hänsyn till den varsamhet som krävs när det gäller inslag som kan uppfattas som uppenbart kränkande mot människor med handikapp. Nämnden saknade emellertid anledning att betvivla att uttalandena i inslaget inte var avsedda att kränka människor med funktionshinder. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det ska råda en vidsträckt yttrandefrihet i radion ansåg nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Filmen Turn it up handlade om två vänner som gjorde kriminella affärer för att få ihop pengar till en musikkarriär. Cirka en timme in i filmen visades en scen där en av huvudpersonerna blev misshandlad och hotad genom att en skärmaskin sattes nära hans huvud. Vid flera andra tillfällen under filmen visades längre och kortare sekvenser med dödsskjutningar och misshandel genom sparkar och slag.

Granskningsnämnden konstaterade att filmen sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar och att det fanns en stor risk att barn skulle kunna se filmen. Nämnden ansåg att de scener med våldsskildringar som förekom i filmen var av sådan karaktär att de kunde verka skrämmande för barn. Filmen borde därmed inte ha sänts före 21.00, vilket också TV4 medgav.

Nämnden fann att sändningen stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Kulturnytts sändning avslutades med att programledaren kommenterade ett uttalande som Israels avgående försvarsminister Shaul Mofaz hade gjort med anledning av det pågående kriget i Libanon. Shaul Mofaz hade sagt att ”Hizbollah är Al-Qaida och Nasrallah är Bin Ladin och vi måste bekämpa dem därefter.” Programledaren sa bland annat följande i sin kommentar.

”Det är känt att individer som utsätts för hög psykisk stress, gradvis tappar förmågan till språkliga och begreppsmässiga nyanser. Mofaz retorik, liksom Israels politik, har löpt amok och om Nasrallah är Bin Ladin, vem är då Bin Ladin?”.

Granskningsnämnden ansåg att programledarens värderande kommentar inte var förenlig med det krav som ställs på företrädare för programföretaget. Inslaget stred därför mot kravet på opartiskhet i SR:s sändningstillstånd.

I programmet, som var en tecknad barnfilm med Piff och Puff och deras rädd¬ningspatrull, hamnade patrullen hos en rörelse som kallade sig Cola-kulten. Två figurer från rörelsen bjöd in patrullen till en ceremoni. Under ceremonin visades en videofilm med följande sång.

”Slit dig loss, kom till oss, lyckans läsk i kocko cola, våran cola ger gemenskap och kraft, vi hör alla ihop tack vare gudarnas saft, lyckans läsk en kocko cola. Slit dig loss, kom till oss, lyckans läsk i kocko cola, spring till affärn och köp allt du kan bära, apelsiner eller körsbär, glädjen är nära. Att bli en del av kocko cola. Slit dig loss, kom till oss, lyckans läsk i kocko cola”.[- - -]

Musiken tonade bort och ceremonin avslutades med en läskdusch. Räddnings¬patrullen tackade nej till erbjudandet att delta. En av figurerna i patrullen sa följande.

”Nu vet jag varför de kallar det kocko cola, de är knäppa om ni vill veta vad jag tror”.

Granskningsnämnden konstaterade att drycken ”kocko cola” nämndes upprepade gånger i sången och därutöver talade figurerna om Cola-kulten. Benämningen hade stor likhet med namnet på den verkliga läskedrycken Coca-Cola. Nämnden ansåg dock inte att omnämnandena gjordes i ett sådant sammanhang att det uppkom ett gynnande av det verkliga varumärket.

I inslagen den 5 juli 2006 pratade programledaren och hans bisittare, NN, om aktuella händelser som NN läst om i media. Under samtalet om nyheten att en man vaknat upp efter 19 år i koma sa NN att en händelse som han själv hade velat missa under den tiden var George W Bushs båda valsegrar. Senare sa han att världen var en hemsk och ”uppfuckad” plats och att han i det sammanhanget inte bara tänkte på ”stora grejer som Israels intåg i Gaza och den amerikanska ockupationen av Irak”.

Granskningsnämnden konstaterade att Morgonpasset var ett program av lättare underhållningskaraktär där bisittarens uppgift bland annat var att kommentera nyheter. Enligt nämnden var bisittaren en sådan företrädare för programföretaget på vilken kravet på opartiskhet gällde fullt ut. Bisittarens kommenterande roll med ett personligt anslag – som fick anses var känt för lyssnarna – gav ett visst utrymme för värderande omdömen. Mot bakgrund av de allmänt hållna uttalandena – som gjordes i ett lättsamt sammanhang – ansåg nämnden att inslagen inte stred mot kravet på opartiskhet (SB 905/06).

I inslaget den 6 oktober 2006 räknade NN upp de nyheter som han tyckte var mest uppseendeväckande under den gångna veckan. Han citerade Fredrik Reinfeldt med förställd röst och ironiserade över att statsministern hade en ”pseudomjuk” stil samtidigt som han ”målmedvetet försämrar villkoren för arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionärer”.

Granskningsnämnden ansåg att det visserligen kunde diskuteras om den kommentar som gjordes om de aktuella förslagen om villkor för arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionärer inte var väl långtgående. Mot bakgrund av inslagets ironiska ton ansåg nämnden dock att kommentaren inte stred mot kravet på opartiskhet (SB 177/07).

I programmen berättade programledaren om trender inom modevärlden samt tipsade om klädmodeller och varumärken. Under rubriken ”Gatsmart” visade en person upp sina kläder och berättade var de var köpta och hur mycket de kostat. Programmen innehöll också ett inslag med rubriken ”Veckans kap”. I ett av de granskade programmen var ”Veckans kap” en parfym. Programledaren sa bland annat ”jag tycker att bara utseendet på flaskan är värd ett köp” och höll upp flaskan i bild nära kameran.

Granskningsnämnden ansåg att de återkommande inslagen ”Gatsmart” medförde att vissa varumärken gynnades, men att gynnandet inte gick utöver informations och underhållningsintresset. När det gällde inslagen ”Veckans kap” ansåg nämnden att de utformats på sådant sätt att de framstod som köpuppmaningar och att gynnandet därför gick utöver vad som kunde godtas.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att Aftonbladet TV skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten satte dock ned avgiften till 7 000 kronor (kammarrättens mål nr 7913-07).

I inslaget pratade Morgonpassets programledare och hans bisittare om olika händelser som rapporterats i medierna. Bisittaren berättade om en värmländsk miljöpartist som ville stoppa invandringen för att den tärde på naturen och miljön. Han sa bland annat följande.

”NN säger naturligtvis att han inte är rasist, men vet du, det där säger väl nästan alla rasister, jämt, att de inte är rasister. Kolla till exempel Sverigedemokraterna, detta vidriga lilla parti som har sitt ursprung i Bevara Sverige Svenskt till exempel. De tjatar numer mest om kulturer nuförtiden och att det på sikt kommer att gå åt helvete med mixade folkgrupper och kulturer. […] Om det är de här osmakliga kraven på språktest och grejor som gör att Folkpartiet sjunker som en sten i den nya valbarometern, det vill jag låta vara osagt, men tidigare så har man legat på drygt 11 procent, men nu hamnar partiet på 9,2 procent.”

Granskningsnämnden konstaterade att Morgonpasset var ett program av lättare underhållningskaraktär där bisittarens uppgift bland annat var att kommentera nyheter. Enligt nämnden var bisittaren en sådan företrädare för programföretaget på vilken kravet på opartiskhet gällde fullt ut. Bisittarens kommenterande roll med ett personligt anslag – som fick anses var känt för lyssnarna – gav visserligen ett visst utrymme för värderande omdömen. Även med hänsyn till detta och med beaktande av den så kallade demokratibestämmelsen ansåg nämnden dock att de starkt värderande omdömena om Sverigedemokraterna och om Folkpartiets förslag om språktest – som också knöt an till den pågående valrörelsen – gick längre än vad som var förenligt med kravet på opartiskhet.

>> Beslutet refereras i avsnitt 3.15. Övrigt.