Vad är viktigt för att stärka barns och ungas rättigheter online? När Safer Internet Centre arrangerade ett av sina seminarier under Almedalsveckan tog man hjälp av ungdomar och riktade sig direkt till unga i publiken. För barns och ungas kunskaper behöver inhämtas – det slog nästa seminarium fast.

Under Almedalsveckan var Safer Internet Centre en del av Barnrättstorget tillsammans med en rad myndigheter och ideella organisationer som arbetar med barnrättsfrågor. Vid invigningen av Barnrättstorget berättade Annika Engström, projektledare för SIC Sverige vid Statens medieråd, hur Safer Internet Centre arbetar för att stärka barns och ungas trygghet på nätet:

— Tillsammans kan Statens medieråd, Bris och ECPAT kraftsamla kring de här frågorna. Centret ska vara ett nationellt nav och därför är det så roligt att vi är här i dag tillsammans med så många andra aktörer, för det krävs att vi är flera som krokar arm i det här arbetet. Det gör att vi får många fler möjligheter, att Bris och ECPAT kan utöka så fler barn kan få stöd men också att vi på Statens medieråd kan ta fram ytterligare material och rapporter.

Ett seminarium med och för unga

Under våren har Statens medieråd haft kontinuerliga möten med fyra ungdomar från Gotland om vad de tycker är viktiga frågor för barns och ungas rättigheter online. Det resulterade i Safer Internet Centres seminarium ”För unga är den digitala världen viktig, men när och hur kan unga ta hjälp av vuxna?”. Evenemanget var riktat till barn och unga 13–18 år och modererades av Huda Omar, elev på Wisbygymnasiet.

Seminariet var ett av få under Almedalsveckan som inkluderade ungdomars röster och dessutom riktade sig direkt till unga.

Huda Omar berättar om varför hon ville ställa upp och moderera seminariet:

— Jag tycker det här är väldigt viktigt, just att man ska arbeta med saker som gör att man lyssnar på unga, som ger dem rättigheter och tar upp saker som är viktiga för dem.

"Man kan överlåta till Polisen"

Seminariets panel bestod av representanter från Statens medieråd, Bris, ECPAT, Polisen och en fritidsledare från Region Gotland. Panelen fick berätta om sina respektive verksamheter samt hur samtliga jobbar med att öka barns och ungas trygghet på nätet.

Till exempel berättade Jonathan Hägbom, fritidsledare i Region Gotland, om den digitala fritidsgård de byggt upp på plattformen Discord. Och, på frågan hur man vet om man ska anmäla något som skett online, svarade Björn Eriksson, gruppchef på Nationellt it-brottscentrum hos Polisen, att om man är osäker kan man alltid anmäla till Polisen. Då överlåter du till dem att avgöra huruvida det är ett brott eller inte.

Mer samtal om vardagen på nätet

Safer Internet Centres andra seminarium ”Hur kan vi vuxna stärka barns och ungas rättigheter på internet?” modererades av Annika Engström, och i panelen deltog direktör respektive generalsekreterare från Statens medieråd, Bris och ECPAT. Syftet var att öka kännedom Safer Internet Centre och lyfta vad som görs inom ramen för satsningen. Det innefattar även att berätta om respektive organisations roll – Statens medieråd som kunskapscenter, Bris som helpline, och ECPAT som hotline.

En fråga som lyftes av publiken var hur man ska tänka kring barns och ungas skärmtid. Här lyfte Anna-Karin Lindblom, direktör på Statens medieråd, en av de undersökningar som görs inom ramen för Statens medieråds verksamhet, Ungar, medier och psykisk ohälsa.

— Föräldern eller vårdnadshavaren ska fråga ”hur upplever du din skärmtid”, för utifrån våra undersökningar så vet vi att många unga själva upplever att det finns en undanträngningseffekt. Sedan behövs det också mer kunskap, Statens medieråd har tillsammans med Folkhälsomyndigheten och i samarbete med en rad andra aktörer fått ett regeringsuppdrag att titta närmare på frågan om skärmanvändning och frågan om digitala medier.

Vad som sammanfattningsvis belystes av panelen var vikten av att likställa brott och andra företeelser online med det som sker offline och alla vuxnas ansvar att lyssna och agera. Samtliga i panelen var eniga om det samtal som krävs mellan barn och vuxna – att barn och unga är experter, att deras kunskap behöver inhämtas och att vuxna i barns närhet fördomsfritt behöver fråga barn och unga om deras digitala vardag.

— Om man tror att man tar bort riskerna som finns på nätet genom att stänga av internet så är det inte så. Internet är här för att stanna och finns precis överallt. För att ge ett råd till vuxna så är det sämsta du kan göra att hota med att ta bort telefonen för då får du inte till det där samtalet, sammanfattade Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare på ECPAT.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida. Från och med den 1 januari 2024 bildade Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv Mediemyndigheten.