(Uppdaterad 2022-02-22) Den senaste tiden har det diskuterats en hel del om poddar i medierna. Vilka regler som gäller och vad man bör tänka på som poddskapare är inte helt lätt. Därför tänkte vi ta upp några frågor som rör poddar utifrån vårt perspektiv som myndighet.

Vad är en podd?

Att lyssna på podd är en medieform som har varit på stark frammarsch de senaste åren. En av anledningarna är att vem som helst kan starta en podd och utbudet har ökat explosionsartat. En podd är enkelt förklarat en ljudfil som du kan lyssna på via en webbplats eller i mobilen via någon av de plattformar som samlar och distribuerar poddar, till exempel Spotify eller Itunes. Det är du själv som väljer när, var och hur du vill lyssna på ett särskilt avsnitt.

Vi på myndigheten definierar poddar, eller poddradio, som databaser. Med databas menar vi här en sammanhållen produkt som publiceras på internet, där en webbplats är det vanligaste exemplet på en databas.

Vilka regler gäller för poddar?

Ur vårt perspektiv är inte poddar reglerade. Innehållet i en podd regleras nämligen inte av Radio- och tv-lagen (RTL) och därför krävs det inget tillstånd från oss för att publicera en podd. En podd behöver heller inte registreras hos oss. Att podden är oreglerad innebär att denna medieform heller inte träffas av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär, lite förenklat, att det alltid är den som uttalar sig om något i podden som blir ansvarig för sitt uttalande. Det kan jämföras med t.ex en radiosändning som omfattas av YGL där det alltid är den ansvarige utgivaren som är ansvarig för det som publiceras.

Till skillnad från poddar så omfattas traditionella massmedieföretag (tv, radio och tidningar) av YGL, som innebär både rättigheter och skyldigheter. Detta innebär bland annat:

• Det finns en utsedd ansvarig utgivare som ansvarar för eventuella yttrandefrihetsbrott i publiceringar.
• Källskydd och meddelarfrihet gäller. Det innebär att vem som helst kan lämna uppgifter i informationssyfte och att man har rätt att vara anonym. Journalister får dessutom inte röja sina källor.
• Myndigheter får inte förhandsgranska eller försvåra en publicering, d.v.s. det råder censurförbud.

Kan en podd omfattas av YGL?

En podd kan omfattas av YGL om den har ett utgivningsbevis. För att få ett utgivningsbevis behöver du uppfylla ett antal kriterier och sedan skicka in en ansökan till oss på MPRT. Några av de kriterier din podd måste uppfylla är:

• Du behöver utse en ansvarig utgivare för podden.
• Den ska vara tillgänglig för allmänheten och det är besökaren som aktivt söker upp den.
• Den behöver ha en enhetlig, sammanhållen design.
• Innehållet ska inte kunna ändras av några andra än redaktionen.
• Podden ska ha anknytning till Sverige, t.ex. att redaktionen sitter här.
• Den ska ha ett namn som inte kan förväxlas med någon annan databas som finns hos oss.

I praktiken innebär det att om du har en webbplats där du också du publicerar din podd på och du har ett utgivningsbevis för webbplatsen, så omfattas din podd och webbplats av YGL.

Men om podden publiceras på andra plattformar?

Utgivningsbeviset är alltså inte knutet till själva innehållet utan det sätt som podden görs tillgänglig på, till exempel på en webbplats. Det innebär att om din podd även skulle publiceras någon annanstans, tex på en poddplattform, exempelvis Spotify eller Itunes, så följer inte grundlagsskyddet med automatiskt. Då skulle du behöva ett utgivningsbevis för alla plattformar den publiceras på. Och det är nu det börjar bli ganska snårigt och krångligt.

Eftersom du endast vill ha utgivningsbevis för den del av poddplattformen som distribuerar din podd så måste den delen också uppfylla de kriterier som är uppsatta för utgivningsbeviset. Och här vet vi inte riktigt i nuläget vad som är möjligt. Än så länge har regelverket inte testat tillräckligt mycket för att kunna säga att det finns en praxis att luta sig mot.