Här hittar du som ska visa film ansökningshandlingar och information om hur granskningen går till.

Ansök om filmgranskning

Biofilmer för barn under 15 år ska vara granskade och godkända av Mediemyndigheten. En film får inte godkännas för visning för barn under 7, 11 eller 15 år om den kan vara till skada för välbefinnandet för barn i den aktuella åldersgruppen.
 
Så här fungerar åldersgränserna
Barntillåten: Får ses på bio av alla oavsett ålder.
Från 7 år: Får ses på bio av barn som fyllt 7 år.
Från 11 år: Får ses på bio av barn som fyllt 11 år.
Från 15 år: Får ses av personer som fyllt 15 år.

Ledsagarregeln
Ledsagarregeln innebär att ett barn får se en film med en högre åldersgräns än barnets ålder i sällskap med en vuxen. För ett barn i sällskap med en vuxen gäller följande: En film med 7-årsgräns får ses av barn under 7 år, en film med 11-årsgräns får ses av barn som fyllt sju år och en film med 15-årsgräns får ses av barn som fyllt elva år.

Ledsagarregeln ger föräldrar ett större ansvar över vilka filmer deras barn kan se på bio. Skyddet för barn som ser film som visas offentligt utan sällskap av någon vuxen påverkas inte av ledsagarregeln.

Mediemyndigheten vill poängtera att ledsagarregeln inte vägs in i de bedömningar som görs när åldersgränser fastställs. En 15-årsgräns betyder att en film bedöms kunna vara till skada för välbefinnandet för barn under 15 år, inte att filmen är lämplig att ses av en 11-åring i sällskap med en vuxen. Samma resonemang gäller för åldersgränserna 7 år och 11 år. Det är den vuxne som tar med ett barn på en film med högre åldersgräns som ansvarar för skyddet av barnet.

På biografen
Den person som ansvarar för visningen ska se till att dessa bestämmelser följs. Tydliga anslag ska ange vilken åldersgräns som gäller vid visningen. En trailer får inte ha en högre åldersgräns än huvudfilmen. Den som bryter mot lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 

Mediemyndigheten fastställer åldersgränser för film avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. I förordning (2010:1925) om åldersgränser för film som ska visas offentligt finns ytterligare föreskrifter som reglerar offentlig visning av film. Myndighetens beslut gäller endast vid allmän sammankomst eller en offentlig tillställning.

Här kan du läsa lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt
Här kan du läsa förordning (2010:1925) om åldersgränser för film som ska visas offentligt

Mediemyndighetens beslut i ett granskningsärende kan överklagas av den som har ansökt om granskningen.

En överklagan av ett beslut i ett granskningsärende ska göras inom tre veckor från den dag klaganden får del av beslutet. Ärendet avgörs i Förvaltningsrätten i Stockholm.

Läs mer om hur du överklagar ett myndighetsbeslut

Film som är avsedd att visas för en publik över femton år behöver inte lämnas in för granskning till Mediemyndigheten. Filmen får då automatiskt 15-årsgräns när den visas offentligt.

Enligt Lag (2010:1882) behöver heller inte film som uppfyller något av kriterierna nedan i granskas av Mediemyndigheten:

En film får visas för barn under 15 år om den:
1. tillhandahålls i ett tv-program som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen,

2. utgör reklam för en vara eller en tjänst,

3. visas vid en varumässa, en utställning eller ett sportevenemang, om inte visningen utgör en allmän sammankomst,

4. visas inom ett museum som ett led i museets normala utställningsverksamhet och är en dokumentär framställning,

5. är en enkel framställning som är skapad av barn eller unga amatörer när den visas vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt eller ideellt evenemang som huvudsakligen riktar sig till barn och unga, eller

6. endast utgör ett återgivande av en offentlig opera-, teater- eller musikföreställning eller ett sportevenemang.

Filmer som visas vid filmfestivaler eller liknande evenemang där barn under 15 år har tillträde ska granskas av Mediemyndigheten.

Undantag från granskning
Enkla filmer som är skapade av barn eller unga amatörer har ett särskilt undantag. Sådana filmer behöver inte granskas av Mediemyndigheten, utan kan fritt visas på filmfestivaler eller andra konstnärliga eller ideella evenemang som huvudsakligen riktar sig till barn och unga.

Syftet med åldersgränser för film som visas offentligt är att skydda barn från att se filmer som kan vara till skada för deras välbefinnande.

Film som ska visas offentligt kan ha åldersgränsen barntillåten, 7, 11 eller 15 år. De åldersgränser som finns är reglerade i lag (2010:1882) 

Bedömningen utgår ifrån vad som kan vara till skada för välbefinnandet för barn i en viss åldersgrupp. Åldersgränserna ska inte förväxlas med rekommendationer, vad som kan anses lämpligt eller passande för en viss åldersgrupp ingår inte i bedömningen. 

Ledsagarregeln
Ledsagarregeln innebär att ett barn får se en film med en högre åldersgräns än barnets ålder i sällskap med en vuxen. För ett barn i sällskap med en vuxen gäller följande: En film med 7-årsgräns får ses av barn under 7 år, en film med 11-årsgräns får ses av barn som fyllt sju år och en film med 15-årsgräns får ses av barn som fyllt elva år.

Ledsagarregeln ger föräldrar ett större ansvar över vilka filmer deras barn kan se på bio. Skyddet för barn som ser film som visas offentligt utan sällskap av någon vuxen påverkas inte av ledsagarregeln.

Mediemyndigheten vill poängtera att ledsagarregeln inte vägs in i de bedömningar som görs när åldersgränser fastställs. En 15-årsgräns betyder att en film bedöms kunna vara till skada för välbefinnandet för barn under 15 år, inte att filmen är lämplig att ses av en 11-åring i sällskap med en vuxen. Samma resonemang gäller för åldersgränserna 7 år och 11 år. Det är den vuxne som tar med ett barn på en film med högre åldersgräns som ansvarar för skyddet av barnet.

 Ogranskade filmer får 15-årsgräns
En del filmer kan ha en åldersgräns på 15 år, trots att de verkar vara fria från innehåll som kan skada barn. Det beror på att filmdistributören har valt att inte låta Mediemyndigheten granska filmen. Filmen får då automatiskt åldersgränsen 15 år för offentlig visning, oavsett innehåll.

När gäller åldersgränserna?
För film som visas eller distribueras i andra sammanhang än allmänna sammankomster och offentliga tillställningar gäller inte Mediemyndighetens åldersgränser. Detta inkluderar exempelvis Video on Demand, streamingtjänster och film som visas inom ramen för skolverksamhet

Vad gäller för datorspel?
För datorspel finns ett europeiskt system för åldersrekommendationer, PEGI.

Mediemyndigheten har till uppgift att fastställa åldersgränser på film som ska visas offentligt för barn under 15 år. Syftet med åldersgränserna är att skydda barn från filmer som kan vara till skada för deras välbefinnande.

Filmdistributören ansöker
Innan en film får visas offentligt för barn under 15 år ansöker filmdistributören om att få filmen godkänd för visning för en viss ålder. Om distributören inte har för avsikt att visa filmen för en publik under 15 år behöver filmen inte lämnas in till Mediemyndigheten.

Så går granskningen till
Enligt Lag (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt får inte en film godkännas för visning för barn om den kan vara till skada för välbefinnandet för barn i den aktuella åldersgruppen. Alla filmer ses av två filmgranskare på Mediemyndigheten. Filmgranskarna ser filmen och gör en gemensam bedömning. Vid oenighet kallas en tredje filmgranskare in för att fastställa åldersgränsen.

Den bedömning som görs utgår i huvudsak från om en framställning kan medföra stark rädsla/skräck/panik, oro eller förvirring. Aspekter såsom graden av realism, möjlighet till identifikation och på vilket sätt och i vilket sammanhang olika inslag skildras i en framställning ingår i bedömningen. Detta formuleras sedan i en beslutsmotivering som anger skälen för åldersgränsen.

Vad som bedöms vara skadligt för välbefinnandet för olika åldersgrupper baseras på psykologisk, pedagogisk och medievetenskaplig forskning, samt kunskap om och erfarenhet av att arbeta med barn.

Film bedöms utifrån en genomsnittspublik
Olika barn kan uppfatta samma film på olika sätt, inte bara beroende på biologisk ålder. Intellektuell och emotionell mognad, uppväxtförhållanden och medievana är exempel på faktorer som påverkar hur barn upplever filmer. När Mediemyndigheten fastställer en åldersgräns görs detta utifrån en bedömning av hur en genomsnittspublik i den aktuella åldern antas reagera på innehållet.

Lämplighet bedöms inte
Åldersgränserna handlar inte om att bedöma om en film är lämplig eller passande för den aktuella åldersgruppen.

Det finns företeelser och beteenden som av många anses anstötliga eller olämpliga, men som inte automatiskt bedöms kunna skada barns välbefinnande. Det gäller till exempel grovt språk, droganvändning, nakenhet och sex. Bedömningen grundar sig dock alltid på i vilket sammanhang och på vilket sätt som något skildras.

Barntillåtet behöver inte vara barnfilm
En barntillåten film behöver inte vara intressant för barn att titta på. Filmer tänkta för en vuxen publik kan bli barntillåtna, under förutsättning att de inte bedöms kunna skada välbefinnandet hos barn. Att en film är barntillåten eller tillåten från 7 eller 11 år är alltså inte samma sak som att filmen har barn som målgrupp.

Mediemyndighetens filmregister innehåller information om filmer som granskats av Mediemyndigheten, tidigare Statens medieråd och den tidigare Statens biografbyrå sedan 1956. Registret omfattar drygt 67 000 beslut om åldersgräns för film som ska visas offentligt.

Under 1990-talet började Statens biografbyrå att systematiskt registrera granskade kort- och långfilmer digitalt. Även historiskt material registrerades från och med 1956. Vid registrering av historisk data kompletterades uppgifter om regissör och skådespelare, till största delen, från www.imdb.com.

Statens biografbyrå lades ner i december 2010. Den fortsatta verksamheten vad avser fastställandet av åldersgränser för film övergick till Statens medieråd, liksom ansvaret för att förvalta och uppdatera filmregistret. Den 1 januari 2024 bildades Mediemyndigheten, som tog över ansvaret. 

Korta fakta om filmregistret
Filmregistret innehåller uppgifter om över 49 000 granskade kort-och långfilmer (fullständigt från 1956) samt trailers (från 2011).

• Pornografiska filmer granskades mellan 1972 och 2010.
• Reklamfilmer granskades fram till 1986 men endast ett litet urval finns med i filmregistret.