Foto: Shutterstock

Barn som oroar sig för krig har rätt till skydd

Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att få veta vad som händer. Den säger också att barn ska skyddas mot information som skadar deras välfärd. Utifrån Mediemyndighetens arbete med att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan har vi samlat några professionella råd om hur man kan bemöta barn som oroar sig för krig.

Svenska barns oro ökade när krig bröt ut i Ukraina och därefter i Gaza. Efter konferensen Folk och försvar, där det talades om att det kan bli krig i Sverige, fick den nationella stödlinjen Bris ta emot ännu fler samtal från oroliga och rädda barn.

Enligt barnkonventionen ska barn ha tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, men samtidigt skyddas mot "information och material som är till skada för barnets välfärd".

Bilder och information om krig som pågår i världen sprids via internetplattformar som används av barn – ofta utan vuxnas vetskap. Även barn som själva inte använder sociala medier kan nås av skrämmande innehåll via kompisars mobiler.

Krigsbilder skapar utsatthet

Av allt som representerar utsatthet på nätet är det just obehagliga bilder i sociala medier som flest barn råkar ut för. Det framkommer i 2023 års upplaga av Statens medieråds (numera Mediemyndigheten) stora undersökning av barns och ungas medievanor, Ungar & medier, när barn fick frågan om de fått obehagliga bilder på bland annat döda människor från krig.

När krig pågår i världen kan det vara bra att veta hur du som vuxen kan prata med barn om sådant som kan verka skrämmande. Det finns exempelvis många barn i Sverige som själva har upplevt krig och andra trauman. Skolverket påpekar att du behöver vara särskilt varsam när du pratar med dessa barn, då de blir påminda om trauman.

Barn är olika, en del vill fråga mycket om krig, andra vill inte ens tänka på det. Flera experter menar att du bör vara lyhörd och vänta in de frågor som kommer upp. Skolverket skriver att du kan lyfta ämnet, men låta barnen styra samtalet.

En del ämnen är dock så skrämmande att barn kan bli rädda även om du försöker dämpa rädslan med argument och förklaringar. Enligt forskning vid Karolinska institutet kan barn fysiskt och neurologiskt inte hantera en rädsloreaktion på samma sätt som vuxna. Därför kan barn reagera starkare på upplevda hot än vuxna kanske har räknat med.

Länkar med tips och råd

Här följer information med länkar till sektioner på Mediemyndighetens hemsida, samt till några andra myndigheters och organisationers hemsidor, med professionella råd om hur du kan kommunicera med barn om krig.

Safer Internet Centre Sverige:

Safer Internet Centre Sverige är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet och består av Mediemyndigheten, barnrättsorganisationen Bris och stödlinjen ECPAT. Inom centret tillhandahåller Bris en stödlinje dit barn kan vända sig för att få stöd om bland annat frågor kopplade till utsatthet på nätet. Via chatt, mejl och telefon kan barn varje dag, dygnet runt, få information och stöd från Bris kuratorer. Om du som vuxen har frågor eller känner oro kan du kontakta stödlinjen för vuxna om barn.

Skolverket:

Skolverkets råd utgår från att

• anpassa samtal efter ålder
• ställa öppna frågor om känslor och tankar hos barnet
• ta oro på allvar
• inte låta egna känslor ta över
• hålla fast vid vardagsrutiner
• låt barn och elever känna trygghet genom att ge hopp.

Rädda Barnen

Du kan hitta råd om hur man talar med barn om krig (Ukraina) och hur man talar om katastrofer. Gå inte in på detaljer om barnet inte frågar, säger Rädda barnens psykolog. Ta en paus från nyhetsrapporteringen och be barnet vara försiktigt med vad barnet ser och hör i sociala medier.

Förskoleforum

Här finns råd för de minsta barnen. Det som kan väcka rädsla hos de minsta är de vuxnas reaktioner. Barnen behöver möta vuxna som kan avdramatisera och inge en känsla av att läget är under kontroll och att det går att fråga om sådant man undrar över.

Försvarsmakten

Försvarsmakten har tagit fram en lista med råd tillsammans med Bris. Bland annat behöver du som vuxen vara påläst så att du kan göra informationen begriplig för barnet. Ett sätt att göra det är att ta del av information tillsammans med barnet.

Unicef

FN-organet Unicef har sammanställt anvisningar till föräldrar om hur de kan tala med barn om skrämmande händelser i världen. Här understryks vikten av att berätta för barn om drabbade som klarat sig bra. Som vuxen bör du vara nära barnet i otrygga tider. Håll inte inne med om du är chockad utan tala om varför, annars drar barnet egna slutsatser som kanske inte överensstämmer med verkligheten.