Mediemyndigheten

Rekommendationer för skärmanvändning

Åldersanpassade rekommendationer Generella rekommendationer om sömnen för barn och unga Till dig som har barn i åldern 0-2 år Till dig som har barn i åldern 2-5 år Till dig som har barn i åldern 6-12 år Till dig som har barn i åldern 13-18 år Till dig som är i åldern 13-18 år Rekommendationer om föräldrars egen användning av digitala medier Mer från Mediemyndigheten om barns digitala medieanvändning och mående

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för digital medieanvändning bland barn och unga syftar till att hitta en balans i vardagen, så att den digitala medieanvändningen inte går ut över annat viktigt och i förlängningen påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt.

Rekommendationerna baseras på kunskapssammanställningen Digitala medier och barns och ungas hälsa.

I juni 2024 publicerades en kunskapssammanställning framtagen av Mediemyndigheten och Folkhälsomyndigheten: Digitala medier och barns och ungas hälsa. 

Här kan du läsa mer om kunskapssammanställningen på myndigheternas respektive samlingssida:

Folkhälsomyndighetens rekommendationer ingår i ett uppdrag från regeringen, med fokus på digital medieanvändning och barns och ungas hälsa.

En kunskapssammanställning - Digital medieanvändning och barns och ungas hälsa - presenterades i juni 2024. Rapporten togs fram i samarbete med Mediemyndigheten.

I december kommer Folkhälsomyndigheten att presentera en mer omfattande vägledning kring rekommendationerna, som under 2025 även ska kommuniceras direkt till barn och unga.

Åldersanpassade rekommendationer

På den här sidan kan du läsa Folkhälsomyndighetens rekommendationer kortfattat, med hänvisning till längre motiveringar på Folkhälsomyndighetens webbsida. De delas in i

  1. generella rekommendationer för alla barn och unga hur man undviker att få sämre sömn på grund av digitala medier
  2. åldersanpassade  rekommendationer för barns och ungas användning av digitala medier (0-2 år, 2-5 år, 6-12 år och 13-18 år)
  3. rekommendationer till föräldrar om deras egen användning av digitala medier.

Längst ned på denna sida hittar du material som Mediemyndigheten har tagit fram och som handlar om barns och ungas medieanvändning relaterad till exempelvis hälsa och utsatthet. Det är rapporter, forsknings- och kunskapsöversikter, föräldraguider, pedagogiska material, informationsbroschyrer, kunskap om medie- och informationskunnighet med mera.

Mediemyndigheten är också med och driver Safer Internet Centre - en kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet.

Mediemyndigheten ska enligt sin instruktion från regeringen bland annat verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare, ta tillvara deras erfarenheter samt verka för att skydda barn från skadlig mediepåverkan. 

Generella rekommendationer om sömnen för barn och unga

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Använd inte skärmar innan det är dags att sova.
  • Lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten.

Läs hela texten på Folkhälsomyndighetens webbsida.

Många tonåringar använder mobilen på natten

Mobilanvändning på natten framstår som en betydande faktor bakom de negativa konsekvenser av medieanvändningen som ungdomar själva uppger.

En aspekt som kan påverka huruvida medieanvändningen inverkar på ens sömn är mobilanvändning på natten. Barn i åldersintervallet 9–12 använder sällan mobilen på natten, men det sker i ökad utsträckning ju äldre barnen blir.

Var fjärde 17-åring använder mobilen varje natt

I åldersgruppen 17–18 år använder drygt en fjärdedel mobilen varje natt och cirka 60 procent använder mobilen minst en natt i veckan. Det finns inga könsskillnader i någon av åldersgrupperna. Om mobilen används på natten är det vanligaste användningsområdet i alla åldersgrupper att kolla sociala medier, följt av att titta på filmer, klipp eller tv-program. I den yngsta gruppen är även spela spel populärt. Att lyssna på avslappnings-appar eller poddar förekommer i betydligt lägre grad.

Generellt tror de flesta att deras sömn inte påverkas alls av deras medieanvändning, men jämförs ungdomar som använder mobilen på natten med dem som inte gör det så är skillnaden tydlig.

Hälften tror att sömnen påverkas

Av dem som använder mobilen varje natt i åldern 13–16 år tror hälften att deras medieanvändning påverkar deras sömn till det sämre. Av dem som inte använder mobilen på natten är det endast 17 procent som har den uppfattningen.

I åldersintervallen 13–16 och 17–18 är det betydligt större andelar av dem som använder mobilen varje natt som uppger att deras medieanvändning varje dag går ut över annat de ska göra.

Bland dem som aldrig använder mobilen på natten är det betydligt större andelar som menar att deras medieanvändning sällan eller aldrig går ut över andra saker de ska göra. Detta gäller bland både pojkar och fickor.

Tiden på dygnet avgörande

Resultaten visar också att det är större andelar av dem som använder mobilen varje natt som tycker att de använder mobilen för mycket, jämfört med dem som aldrig använder mobilen på natten. Samma tendens finns gällande uppfattningarna om sin användning av sociala medier.

Uppsättningarna om man använder medier för mycket tid, lagom eller för lite tid påverkas av fler faktorer än hur många timmar man använder mediet i fråga – när på dygnet man använder medierna kan vara en sådan bidragande faktor.

Sammantaget framstår mobilanvändning på natten som en betydande faktor bakom de negativa konsekvenser av medieanvändningen som ungdomar själva uppger.

Källa: Ungar & medier 2023.

Till dig som har barn i åldern 0-2 år

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Barn som är yngre än 2 år ska helst inte använda skärmar alls.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

Till dig som har barn i åldern 2-5 år

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Som förälder kan du styra vilket innehåll barnet tar del av.
  • Skapa goda vanor och rutiner för att ditt barn ska få balans mellan till exempel sömn, att röra på sig, socialt samspel, lek och lärande.
  • Gör gärna skärmanvändning till en gemensam aktivitet.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

Småungar & medier ingår i Mediemyndighetens rapportserie Ungar & medier som publiceras vartannat år och är Sveriges största undersökning av barns och ungas medievanor.

I Småungar & medier svarar föräldrar och vårdnadshavare på frågor om barnets medievanor.

Här kan du läsa en sammanfattning av Småungar & medier 2023.

Här kan du läsa hela rapporten Småungar & medier 2023.

"Familjeliv, små barn och medier" är ett paket med samtalskort som Statens medieråd, numera Mediemyndigheten, har tagit fram. Samtalskorten används främst på barnavårdscentraler och kan också användas i andra sammanhang där man vill samtala om medieanvändningen i småbarnsfamiljen.

Korten kan skrivas ut. De åtföljs av en handledning samt en affisch.

Familjeliv, små barn och medier

Till dig som har barn i åldern 6-12 år

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Styr vilket innehåll ditt barn tar del av.
  • Följ de åldersgränser som finns.
  • Prata med ditt barn om vad hen gör på nätet och hur man kan påverkas av digitala medier.
  • Skapa goda vanor för ditt barn. Prata om vad man behöver för att må bra, och hjälp hen att få balans mellan skolarbete, sömn, att röra på sig, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

Algoritmer ökar risken att utsättas på nätet

Interaktionsdesign och algoritmer skapar kvarhållningseffekter som kan leda till problematisk (beroendeliknande) medieanvändning och större risk att utsättas för skrämmande eller ätstörningstriggande innehåll.

Påverkan på barn och unga

Kommersiella digitala medier innehåller algoritmer och interaktionsdesign kan

  • stimulera ökad användning
  • leda till symtom på beroende
  • exponera barn och unga för skadligt innehåll
  • främja otillbörlig marknadsföring och uppmaningar till köp
  • förändra barns och ungas beteende i kommersiella syften, exempelvis genom att främja ouppnåeliga ideal och konsumtionshets.

Vidare talar forskningen för att barn och unga riskerar att utsättas för nätmobbning, grooming och sexuella övergrepp när de spelar online och att industrins arbete för säkrare miljöer fortfarande är otillräckligt.

Exempel på algoritmer och interaktionsdesign

Algoritmer och interaktionsdesign som ska stimulera ökad användning och större annonsintäkter kan exempelvis handla om

  • intermittent belöning. Förklaring: Att det du vill ha ut av användningen, som ”likes” eller videoklipp som är extra populära, portioneras och blir oförutsägbara. Om du inte vet när de kommer fastnar du lättare.
  • pushnotiser. Förklaring: Meddelanden från en app som visar något du kan vara intresserad av för att få dig att öppna appen.
  • infinite scroll. Förklaring: Flödet med innehåll i sociala medier har inga stopp, pauser, ingen struktur, inget slut, utan bara fortsätter.
  • autoplay. Förklaring: Videor fortsätter automatiskt att spela när den förra tagit slut.
  • social tävlan. Förklaring: Social popularitet kvantifieras och visas till exempel genom likes.
  • ”in-app”-köp eller ”in-game”-köp. Förklaring: köp inuti app eller spel som till exempel hjälper dig vidare i spelet.
  • rabbit hole. Förklaring: Avgränsat ämnesområde på internet där det är lätt att fastna. Om du verkar visa intresse för ett visst ämne i sociala medier kan det leda till att algoritmen visar dig väldigt mycket mer av liknande innehåll. Detta kan till exempel gälla ätstörningstriggande innehåll.
  • psykologisk investering (”snapstreak”). Förklaring: Om vänner snappar fram och tillbaka minst en gång om dagen varje dag är de på en ”Snapstreak”.
  • skräddarsydd marknadsföring.

Design för att stimulera användning och köp i appar för barn kan exempelvis handla om

  • social press från figurer, maskotar och karaktärer som skapat en ”relation” till barnet
  • tidspress genom deadlines, nedräkningsfunktioner eller temporärt tillgängligt innehåll
  • navigering som gör det svårt att avsluta eller stänga appen
  • belönande visuella element såsom virtuella klistermärken och troféer.

Varför används interaktionsdesign som håller kvar användaren?

Algoritmer och interaktionsdesign har ofta kommersiella syften, framför allt att hålla kvar användaren så länge som möjligt, främst för att öka annonsintäkterna. I dag drivs i stort sett alla plattformar och appar där barn och unga tillbringar sin fritid i kommersiella syften, och de ägs av stora internationella företag som inte lyder under svensk lagstiftning. De kommersiella plattformarna innefattar till exempel sociala medier, videoklipp- och underhållningsplattformar samt spelplattformar och spelappar, inklusive kommunikationsplattformar som används för att spela tillsammans. Dessa plattformar är ”avgiftsfria” för användaren och finansieras huvudsakligen genom annonsintäkter, köp inuti appar, datainsamling och bearbetning och försäljning av användardata i kommersiella syften. Företagen ser detta som affärskritiska hemligheter, så detaljerna kring interaktionsdesignen och dess effekter är sällan tillgängliga för oberoende granskning.

Hur regleras reklam och algoritmer för barn?

I dag finns inget svenskt förbud mot internetreklam som är riktad till barn. Däremot begränsar marknadsföringslagen hur sådan reklam får vara. I tv och webb-tv är det dock förbjudet med reklam till barn under 12 år genom radio- och tv-lagen. Reklam i videodelningstjänster såsom Youtube omfattas av EU:s audiovisuella direktiv.

Algoritmstyrd reklam regleras bland annat genom att dataskyddsförordningen kräver samtycke till cookies. Vissa appar och spel finansieras även genom köp inuti app eller spel. Det råder vissa oklarheter om vilket konsumentskydd barn och föräldrar har i dessa sammanhang.

Källa: ”Digitala medier och barns och ungas hälsa: En kunskapssammanställning”

Till dig som har barn i åldern 13-18 år

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Hjälp aktivt din ungdom att följa rekommendationerna om digitala medier och sömn, samt de åldersanpassade rekommendationerna.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

Rapportserien Ungar & medier publiceras vartannat år av Mediemyndigheten och är Sveriges största undersökning av barns och ungas medievanor. Här ställs frågor direkt till barn och unga mellan 9 och 18 år om deras självskattade medievanor. Rapporterna kommer vartannat år.

Här kan du läsa en sammanfattning av Ungar & medier 2023.

Här kan du läsa hela rapporten Ungar & medier 2023.

Här finns information för dig som vill hjälpa ditt barn att navigera i dagens medielandskap. 

Hur ska man förhålla sig till innehållsfilter, datorspel och andra fenomen som rör barns och ungas medieanvändning? Hur begränsar man barns skärmtid? Här finns fakta, tips och råd till dig som är vårdnadshavare.

Digitala medier på föräldriska beskriver ett antal olika digitala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. Här finns också tips om hur du kan prata med ditt barn om de olika plattformarna.

Till dig som är i åldern 13-18 år

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Fundera över din skärmanvändning. Hur får den dig att må? Tar mobilen eller spelandet tid från andra saker du skulle må bra av?
  • Du kan bidra till ett schysst klimat på nätet genom att ha en bra ton mot andra.
  • Sök stöd från någon vuxen om du är utsatt på något sätt.
  • Försök att få balans i din vardag, så att tiden räcker till skolarbete, sömn, röra på sig, fritidsaktiviteter och att umgås med vänner och familj.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

På våra sidor "För barn" finns information för dig upp till 18 år. Här kan du bland annat läsa om kunskapssammanställningen om barns och ungas digitala medieanvändning och hälsa.

Kan skärmar påverka ditt mående?

Här finns stöd och råd att få för dig som utsatts, eller sett andra utsättas, för otrevliga och dåliga saker på internet.

Rekommendationer om föräldrars egen användning av digitala medier

Folkhälsomyndigheten rekommenderar:

  • Fundera över hur du använder digitala medier när du är tillsammans med ditt barn.
  • Tänk på att dina skärmvanor också kan påverka ditt barns skärmvanor.

Läs hela texten på Folkhäsomyndighetens webbsida.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens frågor och svar om skärmanvändning:

Frågor och svar om skärmanvändning bland barn och unga — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Föräldrar & medier ingår i Mediemyndighetens rapportserie Ungar & medier, som publiceras vartannat år och är Sveriges största undersökning av barns och ungas medievanor.

Föräldrar & medier 2023 visar att det finns skillnader mellan hur föräldrar uppfattar barns digitala liv och hur barnen själva beskriver det. Undersökningen grundar sig på svar från föräldrar till barn i åldrarna 0–18 år och gäller vårdnadshavares attityder till medier och deras barns medieanvändning.

Här kan du läsa hela rapporten Föräldrar & medier 2023.

Vad gäller när föräldrar publicerar och delar bilder på och information om sitt barn på nätet? Sharenting, som det kallas, är oftast lagligt men kan i vissa fall vara brottsligt.

Här finns ett material som riktar sig till barn, tonåringar, föräldrar respektive influencers.

Vill du läsa mer? Här finns rapporten Juridiken bakom sharenting.

Mer från Mediemyndigheten om barns digitala medieanvändning och mående

Här nedan finns information om och länkar till material kring barns och ungas skärmanvändning, kopplad till hälsa, utsatthet och mående, som Mediemyndigheten publicerat de senaste åren.

Unga, medier och psykisk ohälsa (2022): 

I denna rapport beskrivs och analyseras sambanden mellan självskattat
psykiskt välbefinnande och medieanvändning bland svenska barn i åldern
9–18 år.

Att motverka rasism, annan fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (2023)

Detta är en kunskapsöversikt som diskuterar vuxenvärldens ansvar vid olika former av utsatthet som hatbrott och rasism på nätet, som påverkar barns och ungas hälsa negativt. Här finns en kort version av rapporten.

Rapport om ungas perspektiv på skadlig mediepåverkan (2024)

Denna ger exempel från ungas vardagsliv, där de beskriver innehåll som är skrämmande och våldsamt.

Barn, unga och influencers - en forskningsöversikt (2024)

Influencers lockar inte minst barn och unga att ta del av innehåll genom sociala medier. Rapporten inkluderar studier där barn och unga deltagit, vilket bidrar till att teckna en bred bild av olika sätt som influencers får betydelse i deras liv.

Ungdomar och suicidkommunikation: Vad pågår på de digitala plattformarna (2024)

Denna informationsbroschyr vänder sig i första hand till dig som arbetar med ungdomar och unga vuxna inom vården. Den baserar sig på forskningsöversikten Suicidkommunikation på digitala plattformar (2021).

Utsatthet på nätet

Här kan du läsa vart en ung människa kan vända sig om hen blir utsatt för till exempel hat, mobbning eller sexuella närmanden på nätet.

Safer Internet Centre Sverige

Safer Internet Centre är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet som drivs av Mediemyndigheten, Bris och ECPAT. Det medfinansieras av EU.

Så kan du tala med barn om krig

Av allt som representerar utsatthet på nätet är det just obehagliga bilder i sociala medier som flest barn råkar ut för. Här finns information och länkar med professionella råd om hur du kan kommunicera med barn upplevt skrämmande information om krig.

Upphovsrätt

Här kan du ta del av lektionsmaterial, rapporter och information om upphovsrätt som svarar på frågor om både upphovsrätt och dataskydd (GDPR) som dyker upp i barns vardag.

Dina rättigheter online 

Detta utbildningsmaterial handlar om barns rättigheter på nätet. Det riktar sig till skolbibliotekarier, kuratorer samt barn och unga. Materialets innehåll är framtaget i dialog med högstadieelever.

DSA – EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster

Den 17 februari 2024 trädde rättsakten om digitala tjänster (DSA) i kraft. Mediemyndigheten är en av tre behöriga myndigheter som ska se till att DSA efterlevs. Huvudsyftet med förordningen är att motverka olaglig och skadlig verksamhet på internet samt att begränsa spridningen av desinformation.

MIK Sveriges kunskapsbank

Mediemyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en nationell satsning för att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i befolkningen. Medie- och informationskunnighet omfattar kunskaper som är nödvändiga för att kunna ta till sig tillförlitlig information, bilda åsikter och göra sin röst hörd.

Här kan du få information och pedagogiskt material om hur du bl a hanterar kränkningar, näthat, samtalsklimatet på nätet, algoritmer och mycket mer.