En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att barn är något överrepresenterade i polisanmälningar om ofredande respektive olaga hot med hatbrottsmotiv i digitala miljöer.

Brottsförebyggande rådets nya rapport Hatbrott i digitala miljöer - Polisanmälda hatbrott 2020 med digital brottsplats handlar om olika typer av hatbrott som har utförts digitalt. I antal är det vuxna personer som oftast polisanmält så kallade digitala hatbrott, men vid vissa former av hatbrott visar det sig, om man tar hänsyn till gruppers andel av befolkningen, att barn under 18 år är något överrepresenterade.

Rasistiska hatbrott vanligast

De allra flesta polisanmälda digitala hatbrott under 2020 skedde i sociala
medier (41 procent) eller via digitala samtals- och kommunikationstjänster
(34 procent). 44 procent av hatbrottsmotiven motiverades av främlingsfientlighet och rasism. Det näst vanligaste var att hatbrott riktades mot religiösa grupper (27 procent). Därefter kom hbtqi-relaterade hatbrott (16 procent) och ospecificerade hatbrottsmotiv (13 procent).

Barn överrepresenterade bland ofredanden

Andelen barn som varit utsatta enligt polisanmälningar om ofredande med hatbrottsmotiv var överrepresenterade (33 procent) med hänsyn tagen till deras andel i befolkningen (21 procent). Inom kategorin barn handlade över två tredjedelar av polisanmälningarna om ofredande riktat mot flickor.

Fler pojkar än flickor utsatta för olaga hot

Andelen barn utsatta för olaga hot med hatbrottsmotiv var 25 procent, vilket innebär en marginell överrepresentation jämfört med deras andel i befolkningen. Bland de utsatta barnen förekom pojkar betydligt oftare (71 procent) än flickor (29 procent) i polisanmälningarna. Det finns alltså en könsskillnad i polisanmälda olaga hot med hatbrottsmotiv, där män och pojkar oftare än kvinnor och flickor är utsatta.

Barn uppger större utsatthet

Brå-rapporten, som är författad av Aravella Lejonstad, konstaterar att barn och unga generellt sett uppger en större utsatthet för näthat än vuxna. I Nationella trygghetsundersökningen 2022, den årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökningen utförd av Brå, uppgav 6,4 procent av svarande i åldern 16–19 år att de blivit utsatta för att någon har kränkt dem på internet. Andelen flickor/kvinnor jämfört med pojkar/män som uppger detta är nästan dubbelt så stor (7,9 procent respektive 4,5 procent).

I Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 svarade en sjättedel (17 procent) av 12–19-åringarna att de blivit utsatta för näthat.

Det är också bland barn och unga som nätmobbning har undersökts i forskningen. I forskningslitteraturen har mobbningen och hatet i digitala kanaler ofta koppling till bland annat diskrimineringsgrunderna religion, etnicitet, könsidentitet och sexualitet, skriver Brå i sin rapport.

Kunskapsluckor kring unga och näthat

Enligt Statens medieråds rapport Utsatt på internet. En internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga (2021) finns kunskapsluckor när det gäller förståelsen för hur man kan arbeta
tillsammans med unga för att minska aggressiva beteenden på internet. Studier visar att barn och ungdomar upplever att kommunikationen är mer
aggressiv på internet än ansikte mot ansikte.