I Statens medieråds senaste rapport, Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022, har utgångspunkten varit att kartlägga de förutsättningar som finns för en människa i Sverige att – genom livet – utveckla eller bli stärkt i sin medie- och informationskunnighet.

Medie- och informationskunnighet (MIK) är en förutsättning för att vi ska kunna dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen ger och vara välinformerade och delaktiga i samhället. Demokrati och möjligheten att nå kunskap och information är centralt. MIK stärker också människors och samhällets motståndskraft mot otillbörlig påverkan via medier och andra informationskällor.

Ger lägesbild inom flera samhällssektorer

Rapporten Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige ger en lägesbild av det MIK-främjande arbete som sker i Sverige. Bland annat inom politiken, det regionala arbetet, skola och bibliotek. Den innehåller även en sammanställning av insatser som genomförts av aktörer på området under 2021.

Statens medieråd har kartlagt det MIK-främjande arbetet genom att granska styrdokument såsom lagstiftning, myndighetsinstruktioner, regeringsuppdrag, med mera. För områden där uppgifter saknats har Statens medieråd gjort egna sammanställningar eller datainsamlingar. Avsikten är att återkommande granska det MIK-främjande arbetet för att se om, var och hur förändring sker.

Kartläggning som utgångspunkt i arbetet med MIK

En kartläggning av området ger goda förutsättningar för att kunna observera förändringar och riktningar samt identifiera styrkor och svagheter i det MIK-främjande arbete som genomförs av olika aktörer i Sverige. Lägesbilden blir därmed en viktig utgångspunkt för fortsatt arbete med att stärka förutsättningarna för befolkningen i olika målgrupper att bli medie- och informationskunniga. Eftersom det är första gången MIK-kartläggningen utförs i denna omfattning kan årets kartläggning betraktas som en baslinjemätning. Rapportförfattarna Martina Wagner och Catharina Bucht från Statens medieråd berättar om arbetet:

— Återkommande kartläggning av det MIK-främjande arbetet som sker i Sverige är grundläggande för Statens medieråds uppdrag att förstärka detta arbete. Kunskap om insatser och aktörer samt den överblick som genereras är viktiga utgångspunkter i den samverkan som myndigheten koordinerar i aktörsnätverket MIK Sverige. Kartläggningen kan tjäna som underlag för beslut vad gäller nya insatser på olika nivåer.

Styrkor och svagheter i det nationella MIK-arbetet

Rapporten avslutas med en lägesbild av arbetet för ökad MIK i Sverige 2021–2022 utifrån konklusioner baserat på resultat i kartläggningens olika delar. Bland styrkorna ligger den struktur som etablerats, förankringen i en bred och engagerad krets aktörer från olika sektorer och områden, samt att det finns en ansvarsaktör (Statens medieråd) med tydligt uppdrag och mandat att driva frågorna framåt.

Bland svagheterna nämns det faktum att centrala aktörer och områden ännu inte ingår i den etablerade samverkan och att arbete bedrivs både parallellt och överlappande i olika politik- och kunskapsområden, MIK och digital kompetens.

Läs rapport och kort sammanfattning: Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige