Bris nationella stödlinje ingår i Safer Internet Centre Sverige och får ta emot många samtal som rör nätet. Men barn som hör av sig vittnar inte enbart om utsatthet utan även om att nätet kan vara en stor tillgång.

— Det bästa skyddet för barn är trygga vuxna som inser att nätet är en viktig del i barns liv, säger Kristin Frilund, ansvarig för institutionella partners och projektledare för Safer Internet Centre på Bris.

Kristina Fridlund, ansvarig för institutionella partners och projektledare för Safer Internet Centre på Bris.

Safer Internet Centre Sverige är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet och består av Statens medieråd, Bris och ECPAT. Bris ingår med sin nationella stödlinje dit barn och unga upp till 18 år kan vända sig med olika frågor, bland annat om utsatthet på nätet. Kristin Frilund, ansvarig för institutionella partners och projektledare för Safer Internet Centre Sverige på Bris, betonar organisationens fokus på att verka för att barns rättigheter respekteras, oavsett arena. Ett arbete som gynnas av samarbetet inom Safer Internet Centre Sverige.

Safer Internet Centre Sverige har fokus på barns och ungas trygghet på nätet. Hur vanligt är det att samtalet till er stödlinje handlar om något med koppling till just nätet?

— För barn och unga i dag finns ingen skarp gräns mellan livet online och offline. När ett barn kontaktar Bris är fokus oftast att man till exempel har blivit utsatt för våld, hot eller kränkningar eller hur ens mående påverkas av saker som händer i ens liv, inte vilken arena det händer på. Oavsett är det när något inte fungerar som barn kontaktar Bris, vilket också är fallet när de pratar om nätet. Vi får se baksidorna och utsattheten. Samtidigt vet vi ju att nätet även är en stor tillgång, vilket många barn ger uttryck för.

Vilken bild ger samtalen tills stödlinjen?

— Kopplingen mellan nätet och barns utsatthet är inte alltid lätt att se, då det som sker på nätet sammanflätas med det som sker utanför i barns liv. Är du till exempel utsatt för mobbning i skolan sker den mobbningen många gånger också digitalt. Men det vi kan se att många barn lyfter med oss på Bris är olika svårigheter och utsatthet på sociala medier, sexuella övergrepp eller mobbning.

Vi kan också se att barn vänder sig till oss om relationella frågor, där relationen utspelar sig på nätet. De kan handla om avundsjuka, svårigheter att kommunicera digitalt, eller om att man känner sig utanför när andra verkar ha det så bra. Barn vänder också sig till Bris om familjekonflikter kopplade till nätet och skärmar. Exempelvis kan det handla om föräldrar som inte förstår vikten av internetkompisar eller ens ”gejmande”, eller om vuxna som vill begränsa skärmtiden.

Vad krävs för att säkra barns och ungas trygghet på nätet?

— Barnkonventionen har varit svensk lag sedan 2020. På samhällsnivå är det viktigt att inse att barns rättigheter gäller lika mycket online som offline och att kränkningar på nätet ska tas på allvar. Det är viktigt att barn skyddas samtidigt som deras personliga integritet respekteras.

Hur kan man som förälder ha koll på sitt barn på nätet utan att kränka den personliga integriteten?

— Det bästa skyddet för barn är trygga vuxna som inser att nätet är en viktig del i barns liv. Det är viktigt att vara intresserad, delaktig och inte dömande, bekräfta barnets känslor när något hänt och att tillsammans hitta lösningar på utmaningar och svårigheter.

Vad kan samverkan, inte minst på EU-nivå, inom ramen för Safer Internet Centre Sverige bidra till?

— Genom samtal och möten på EU-nivå får vi en ännu bättre bild av hur barns liv online ser ut, hur EU-lagstiftning påverkar barns vardag samt hur vi som Safer Internet Centres runt om i världen kan vara en resurs i arbetet att stärka barns rättigheter även på nätet.