Medieinstitutet Fojo lanserar en kurs i peer support – kollegialt stöd – riktad till alla som arbetar med journalistik. Forskning visar att om kolleger stöttar varandra får de bättre motståndskraft när de drabbas av jobbiga händelser. Målet är att svenska journalister ska orka fortsätta i yrket trots växande påfrestningar, bland annat i form av hat och hot.

Mediemyndigheten ställde några frågor om den nya utbildningen till Annika Hamrud, Fojo:s projektledare inom området hat och hot mot journalister.

Vad är peer support och vad är det bra för?

- Peer support kan översättas med kollegialt stöd eller kamratstöd.

Forskning från Finland och Norge visar att de journalister som orkar med sitt jobb ofta har haft stöd av kolleger. Efter skolskjutningarna i Finland 2007 mådde journalister med tydlig peer support bättre än de som inte använt strategin. Samma sak såg forskare i Norge efter terrordådet på Utöya. Resultatet syns även i annan internationell forskning.

Målet är att orka fortsätta

Är kamratstöd viktigare för journalister i dag?

- I mycket hög grad. Och jag tror att vi har något bra att bygga på just bland journalister, de är ofta solidariska med varandra, delar med sig. Och många är utsatta för hat och trakasserier i dag.

Vad innebär att bygga en ”mental motståndskraft” och skapa ”robustare individer” som kursen uttrycker det?

- Genom att prata med andra som man känner ett bra stöd av blir man mer förberedd på att hantera hat och hot när det väl kommer. Målet är att man ska orka fortsätta med det man gör utan att idka självcensur, undvika vissa ämnen – eller hoppa av yrket.

För alla som jobbar med journalistik

Vilken är målgruppen för kursen?

- Vem som helst som arbetar med journalistik. Du kan vara skyddsombud, arbetsledare eller en del av ett journalistiskt kompisgäng. 

Ger kursen även verktyg för hur man hanterar hot som kan bryta mot lagen?

- Det tas också upp på kursen. Hot är dock arbetsgivarna relativt bra på att hantera i dag.

Vad är arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön när journalister trakasseras?

- Hat, förolämpningar och liknande är sådant som inte ingår i arbetet på säkerhetsavdelningarnas, som fokuserar mer på direkta hot och lagbrott. När det gäller det psykosociala stödet har dock arbetsgivaren en skyldighet att agera.

- Men många journalister vill inte gå till arbetsgivaren, de kanske tycker att det de utsatts för är för ”futtigt” jämfört med värre saker som hänt kolleger. Därför behövs olika vägar för olika individer. Alla har inte heller en arbetsgivare med arbetsmiljöansvar att vända sig till. Det handlar om frilansare eller vikarierar som ofta byter arbetsplats.

Färre utbrända med peer support

Det beskrivs i aktuell forskning att det lever kvar en norm som säger att det ingår i journalistyrket att ”ta lite stryk”. Har ni uppfattat att det är så?

- Det är både och. Den finns kvar, men jag tror att det också finns en öppenhet att prata om detta. Men kanske vill man som sagt inte ta plats och prata om man ”bara” utsätts för kommentarer om sitt utseende eller förolämpningar – när en del andra kolleger förutsätts vara mer utsatta.

Frilansare saknar ofta kollegialt sammanhang. Hur kan de stödja varandra?

- Det är vanligt att man tillhör en frilansgrupp med andra frilansare.

Finns peer-support inom andra yrkesgrupper?

- Det finns mycket forskning om detta inom vården. Peer support har tydligt pekat på att färre inom vården blir utbrända när de använder peer support.

- Förhoppningen är att peer support ska verka proaktivt och göra att fler journalister orkar jobba vidare utan att begränsa sig i arbetet. Journalister behöver uppmuntras att prata med dem som man mår bra av att prata med.