Vår myndighet har i uppdrag att sprida kunskap om medieområdet samt sprida information om gällande regler och beslut av betydelse. Det gör vi på lite olika sätt, bland annat föreläser vi för studenter på högskolor.  

Målsättningen är att vi ska var delaktiga, relevanta och tillförlitliga. En del i det uppdraget är därför att föreläsa för studenter och att träffa programföretagen. Genom presentationer informerar vi bland annat om granskningsnämndens praxis, för att väcka nyfikenhet och för att ge kunskap inom området radio och tv. Att möta studenter och branschen för att berätta om vår verksamhet är givande på flera sätt. Dels att få sprida vår kunskap, dels att få ta del av synpunkter - vilket är viktigt för oss.

I denna blogg intervjuar vi Sepideh och Tamara – som är handläggare på enheten för tillsyn - om det spridningsarbete vi gör gällande just tillsynsarbetet. De föresläser regelbundet om vår myndighet och om granskningsnämndens funktion.

Nu några frågor till Sepideh och Tamara:

1. Till vilka målgrupper/lärosäten vänder vi oss?

- Vi vänder oss framför allt till journaliststudenter på universitet och högskolor men föreläser även för folkhögskolor. Förra året träffade vi också nyhetsreportrar på TV4 och visade praxis.

2. Varför genomför vi dessa möten och föreläsningar?

- Som ett led i vårt uppdrag att sprida kunskap om myndighetens arbete, om granskningsnämnden och om våra bestämmelser träffar vi blivande journalister och kommunikatörer. Vårt mål är att våra föreläsningar ska väcka intresse, bidra till diskussion om medieetik men också ge en grund inför det stundande arbetslivet. Utgångspunkten brukar vara att tillsammans titta på inslag och program som granskningsnämnden har prövat och att diskutera hur man kan se på de bestämmelser som gäller för sändningarna. Det ger ökad förståelse för hur bestämmelserna har tolkats i praktiken. 

3. Hur ofta brukar vi genomföra dessa möten?

- Runt 8 stycken per år och vi har genomfört dessa regelbundet i flera år.

4. Vilka är de vanligaste frågorna ni får?

- I våra föreläsningar exemplifierar vi granskningsnämndens beslut i tidigare ärenden, det som vi kallar för praxis, genom inslag från olika radio- och tv-program. I samband med att vi visar granskningsnämndens praxis får vi många frågor. Ofta handlar det om hur ett inslag hade bedömts om förutsättningarna hade sett annorlunda ut. Studenterna försöker förstå gränserna för olika bestämmelser och vilka delar som gör att ett inslag eller program blir fällt/friat.  Även om vi inte alltid kan svara på deras kontrafaktiska frågor om ”hur det hade varit om inte” brukar det väcka bra diskussioner mellan journaliststudenterna själva om olika avväganden. 

5. Vad vill de generellt veta mer om?

- Studenterna visar mest intresse för de praktiska delarna (klipp vi visar) och vill gärna vara med och resonera kring det. Fall som rör opartiskhet och otillbörligt gynnande brukar engagera många. Det finns många nyanser att nysta i.

6. Vad är det roligaste med att vi genomför dessa möten?

- Att träffa studenter och få möjlighet att diskutera olika frågor med dem. Vi jobbar ju med detta varje dag och ser på vår praxis och våra bestämmelser på ett visst sätt. Studenterna är nyfikna och intresserade av att lära mer. Det är extra roligt att få diskutera våra frågor med andra än de som jobbar på vår myndighet men som ändå är insatta i journalistik och medieetiska frågor.

7. Skulle vi vilja träffa fler målgrupper och högskolor?

- Vi vill gärna medverka till att öka kunskapen kring våra bestämmelser hos allmänheten men framför allt hos journalister som behöver förhålla sig till reglerna. Ju högre kunskap som finns desto färre fällningar – vilket vi tror bidrar till att öka förtroendet för medier. Vi har föreläst för reportrar och skulle gärna träffa fler programföretag. 

Fakta om granskningsnämnden

Granskningsnämnden (GRN) prövar om innehållet i radio- och tv-sändningar följer de regler som finns i sändningstillstånden och radio- och tv-lagen. En sådan granskning kan ske på myndighetens initiativ men främst görs den genom att vi får in anmälningar från allmänheten som radiolyssnare eller tv-tittare. Myndighetens handläggare läser alla anmälningar vi får in och sedan beslutar en ordförande vilka som inte ska leda till en granskning. De ärenden som nämnden tar upp är ofta mer komplicerade eller principiellt viktiga.