Det finns olika slags data eller information om ditt barn som andra kan ta del av. Exempelvis kan en publicering i sociala medier resultera i en integritetsskada. I den här texten får du som vårdnadshavare ta del av forskning och tips.

Hur skyddar jag mitt barns digitala integritet? Det korta svaret:

• Du kan skaffa dig kunskap om personlig integritet, hur den kan skadas och vilka regler och lagar som gäller.
• Prata gärna med ditt barn om innehåll det kan möta på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.
• På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på ditt barn online behöver barnet visa samma hänsyn när det delar bilder och andra uppgifter.

Det långa svaret:

Barnkonventionen är lag

FN:s barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den innehåller 54 punkter som slår fast de rättigheter ett barn har. Några av dem går att koppla till integritet, exempelvis artikel 16:

"Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende."

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.

Personlig integritet med flera sidor

Barns integritet på nätet har olika aspekter. En är integriteten mellan människor i barnets närhet, exempelvis mellan barn och föräldrar respektive släktingar och vänner. Även myndigheter och offentlig sektor hanterar data om barnet, och den kommersiella integriteten handlar om näringslivets intresse av data om barnet.

Den data eller information som andra kan få del av kan vara:

• Data som delas — bilder, chattmeddelanden och statusuppdateringar som vi delar medvetet.
• Data som samlas in — de ”digitala fotspår” vi lämnar efter oss, utan att vi gjort ett aktivt val. Ibland är vi medvetna om dem, ibland inte.
• Data som räknas fram — ny information som uvinns ur den data vi delar.

Att ha kunskap om de olika aspekterna på integritet är nödvändigt för att avgöra om exempelvis en publicering i sociala medier kan resultera i en integritetsskada.

Att publicera bilder på barn i sociala medier

”Sharenting”i sociala medier (från engelskans sharing = dela och parenting = föräldraskap). Föräldern kanske tycker att den lägger upp en fin bild på barnet medan barnet kanske inte alls är bekväm med att figurera i förälderns flöde.

Barnets rätt att bli lyssnat på och till ett privatliv regleras i barnkonventionen. Att publicera bilder på egna barn kan därför strida mot denna.

Med stigande ålder kan barnet självt få vara med och bestämma och så småningom också fatta beslut på egen hand. Barn över 16 år anses som regel kapabla att själva fatta dylika beslut.

Tänker du sprida bilder på ett barn som du inte är vårdnadshavare till ska du vara restriktiv och först fråga barnets vårdnadshavare om lov – om inte barnet självt kan avgöra saken genom ålder och mognad. Publicerar du bilder på ditt eget barn ska du se till ditt barn får sina rättigheter uppfyllda (barnkonventionen, paragraf 5).

GDPR skyddar mot integritetsskada

Den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) har skapats för att skydda enskilda personer från integritetsskada. Exempelvis rör den känsliga uppgifter som sprids till obehöriga eller används i andra syften än som utsprungligen var tänkt.

Dataskyddsförordningen reglerar hur data får samlas in och användas för att var och en ska ha rätt att veta vem som hanterar ens personuppgifter och varför.

"Fotografier på personer räknas som personuppgifter, vilket innebär att man måste ta hänsyn till GDPR om bilder exempelvis ska publiceras på nätet i forum som inte har någon ansvarig utgivare."

GDPR kan tjäna som vägledning om hur du kan tänka om du vill publicera bilder på ditt barn på nätet. Du ska ha laglig grund för att kunna behandla personuppgifter och alltid ställa dig frågan om det är lämpligt. Bilden får inte visa barnet i en utsatt situation och vara kränkande och förnedrande. Om barnet fotograferas på exempel en toalett eller i ett omklädningsrum kan det röra sig om brott mot bestämmelserna om kränkande fotografering.

Tänk alltid på barnets bästa när du publicerar bilder på barn. På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på, eller andra uppgifter om, ditt barn behöver barnet visa hänsyn när det delar bilder och andra typer av uppdateringar om sina vänner på internet.

Att tänka på kring digital övervakning

Det finns teknik som gör det möjligt att övervaka en annan person, både på nätet och i den fysiska världen. Som förälder finns det goda skäl att tänka både en och två gånger innan man överväger att använda de här möjligheternaför att övervaka sitt barn. Forskning visar att sådan övervakning riskerar att slå in en kil i relationen mellan barn och föräldrar. Barnen kan börja ljuga för sina föräldrar, tappa tilliten till dem och välja att inte prata om obehagliga upplevelser på nätet.

Det är viktigt att prata med barnet om innehåll som finns på nätet och diskutera strategier för hur barnet kan förhålla sig till det.

Att värna vänners integritet

I Unicef-rapporten Children and the Data Cycle konstaterar författarna att den bild som finns av en person på nätet delvis målas upp av personen själv, och att andra personer i stor utsträckning också bidrar till den. På samma sätt som du som förälder bör tänka efter innan du delar bilder på, eller andra uppgifter om, ditt barn behöver barnet visa hänsyn när det delar bilder och uppdateringar med och om vänner på internet.

Att välja rätt "rum" för samtal

Ett viktigt område är valet av verktyg i kontakten med vänner. Det är stor skillnad på att skicka ett mejl och att skicka ett chattmeddelande i exempelvis Whatsapp. Ett meddelande i Whatsapp (och i andra kryptoappar som Signal och Wire) krypteras, till skillnad från mejl, i avsändarens telefon och förblir krypterat hela vägen över internet till dess att det anländer hos mottagaren.

Vad som ska berättas påverkar valet av var och när det kan berättas.

Valet av digitalt verktyg kan liknas vid skillnaden mellan att berätta något i skolans korridorer och att prata hemma på rummet med stängd dörr.

Det är också viktigt att tänka på att den person jag delar en bild eller en text med kanske flyttar bilden vidare från en plattform till en annan.

Olaga integritetsintrång skydd mot kränkning

I takt med att integritetsutmaningarna på nätet och i andra digitala sammanhang blivit större har också lagstiftningen anpassats, som med COPPA (den amerikanska lag som förbjuder datainsamling om barn under 13 år utan vårdnadshavarens medgivande) och GDPR.

I teorin borde dessa lagstiftningar göra nätet till en integritetsmässigt tryggare plats. Men övertramp sker. 2019 fick Youtube böta över en miljard kronor efter att ha samlat in data från barn i syfte att rikta annonser till målgruppen.

Sedan 2018 finns brottsrubriceringen olaga integritetsintrång. Lagen gör det möjligt att straffa den som sprider kränkande eller känsliga bilder där syftet är att skada en annan person.