Sevval Karaduman och Simon Aatig deltar i Safer Internet Centre Sveriges ungdomspanel. Foto: Youth 2030 Movement och privat.

Skolor och organisationer borde prata om hur man ska bete sig och ta emot information på internet. Vuxna kan engagera unga genom att möta dem på deras egna plattformar. Det var två konkreta förslag från ungdomar när Safer Internet Centres ungdomspanel möttes för första gången.

Onsdagen den 7 november hölls det första mötet med Safer Internet Centre Sveriges nytillsatta ungdomspanel. I panelen deltog 11 av sammanlagt 13 organisationer. Dessa är bland annat Sveriges ungdomsråd, Sveriges ensamkommandes förening och LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.

Ungas idéer ska bidra till verksamheten

Safer Internet Centre Sverige är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet. Arbetet drivs av Statens medieråd, Bris och ECPAT. En viktig del i projektet är barns och ungas delaktighet. Syftet med att starta en ungdomspanel är att samla in idéer och synpunkter som ska bidra till och påverka projektet.

De båda paneldeltagarna Sevval Karaduman från Youth 2030 Movement och Simon Aatig från Svenska onlineligan är mycket positiva till initiativet, eftersom de tycker att det är väldigt viktigt att att unga själva får ge sina perspektiv på vad som behöver göras för bättre trygghet på nätet.

— Sociala medier och internet utgör en stor del av ungas liv i dag. Det händer mycket där. Vi vet vad det finns för problem men det är svårt veta hur man ska förebygga dem, säger Sevval Karaduman.

Konkreta förslag från unga i panelen

Under mötet hölls en presentation om Safer Internet Centre Sverige samt om barns och ungas rättigheter och de risker som finns online. Deltagarna diskuterade vilka frågor deras medlemmar tycker är viktigast, kopplade till trygghet på nätet. De kom även med konkreta förslag till kommande gemensamt arbete tillsammans med Safer Internet Centre Sverige som skulle kunna bidra till att göra internet till en tryggare och bättre plats för unga.

—Det man kan göra konkret på skolor och i organisationer är att prata om hur man ska bete sig och ta emot information på internet — vi gör inte det i dag, säger Sevval Karaduman.

"Det man kan göra konkret på skolor och i organisationer är att prata om hur man ska bete sig och ta emot information på internet — vi gör inte det i dag."

— Vi utsätts för mycket desinformation som kan leda till konflikter så vi måste utbilda oss, och även prata om vart man kan vända sig när man är utsatt på nätet. Det finns hemsidor om detta, men de når inte ungdomarna, de vet inte att de finns. Myndigheter och organisationer måste bli bättre på att sprida sin information där unga finns, fortsätter hon.

"Hjälp oss att hantera hat på nätet"

Simon Aatig pekar på tre saker som man kan göra:

1. Se över hur verkligheten möter livet online, det samspelet. Det är viktigt att man gör det på ett schysst sätt utan pekpinnar. Att be unga sluta med sociala medier är inte lösningen.

2. Möta ungdomar på deras egna plattformar för att skapa engagemang därifrån. Men det är också väldigt bra att mötas live och träffas på riktigt.

3. Ta tag i hur vi unga ska kunna hantera hat på nätet, så att vi vågar fortsätta jobba och engagera oss.

Nästa möte blir i februari där bland annat Safer Internet Day står på agendan.

Fakta: Safer Internet Centre Sverige

Safer Internet Centre Sverige arbetar med att öka barns trygghet på nätet genom att ge kunskap och stöd till barn och unga, vårdnadshavare och professionella. Verksamheten består av tre delar:

• Ett kunskapscenter (Statens medieråd) som tar fram och sprider information om frågor kopplade till barns och ungas trygghet på nätet.
• En stödlinje (Bris) dit barn kan vända sig för att få stöd om bland annat frågor kopplade till utsatthet på nätet. Vuxna kan vända sig till stödlinjen för vuxna om barn.
• En rapporteringsfunktion/hotline (ECPAT) tar emot tips på alla former misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn. ECPAT utreder inte utan skickar tipsen efter granskning vidare till Polisen.