Mediekunnighet och spel i fokus på Bokmässan 2026

Hur hanterar människor nyheter och information, och hur förändras medievardagen när spel får fler sociala funktioner? Under Bokmässan i Göteborg arrangerade och medverkade Mediemyndigheten i fyra samtal om mediekunnighet, gaming och ett medielandskap i förändring.

Samtalen genomfördes på flera av Bokmässans scener och tog upp frågor som på olika sätt berör Mediemyndighetens uppdrag. Besökarna fick bland annat ta del av ny kunskap om mediekunnigheten i Sverige, barns och ungas spelmiljöer samt spelens växande betydelse i medielandskapet.

Hur mediekunniga är befolkningen i Sverige?

Samtalet Hur mediekunniga är befolkningen i Sverige? genomfördes vid två tillfällen under mässan. Där presenterades svenska resultat från en undersökning som de nordiska mediemyndigheterna genomförde i början av 2025.

Medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna ta del av tillförlitlig information, bilda åsikter, göra sina röster hörda och delta i demokratin.

Samtalet fokuserade på olika åldersgruppers attityder och strategier för att hantera nyheter och information. Deltagarna diskuterade också vilka kunskaper och förmågor som behöver stärkas och vilken betydelse bibliotek och folkbildning kan ha i det arbetet.

Catharina Bucht, utredare och analytiker på Mediemyndigheten, ledde samtalet med Jonna Steinrud, sakkunnig inom MIK och bibliotekarie, samt Maria Öst, kommunikatör på Lottakåren. Sammanlagt hade de två samtalen närmare 100 besökare.

Läs mer om medie- och informationskunskap

Gaming, trygghet och tonläge - hur skapas en tillitsfull dialog mellan barn och vuxna 

På Spelscenen stod barns och ungas spelmiljöer i centrum. Samtalet handlade om gaming som en viktig social gemenskap, men också om det hårda språk och de kränkningar som kan förekomma i spel.

Deltagarna diskuterade hur vuxna kan skapa en mer tillitsfull dialog med barn och unga om gaming. En central fråga var hur vuxna kan uppmärksamma risker utan att förbise barns rätt till lek, fritid, yttrandefrihet och delaktighet.

"Spel och spelrelaterade plattformar är en del av ungas vardag. Vi vuxna behöver vara medvetna om att de är platser för gemenskap, men också för otrygghet. Därför behöver vi arbeta mer för att skapa en tillitsfull dialog mellan barn och vuxna", säger Elias Lomfors Carlberg, Mediemyndigheten.

Samtalet tog sin utgångspunkt i Mediemyndighetens material om toxiskt språk på nätet och ett initiativ för tryggare spelmiljöer. Medverkade gjorde Elias Lomfors Carlberg från Mediemyndigheten, Karin Edner Karlsson från Embracer och Klara Stenkvist från Sverok. Helene Öberg från Prinsparets stiftelse modererade samtalet, som lockade omkring 60 personer.

Läs mer om toxiskt språk i spel

Spel som framtidens medievardag 

Mediemyndigheten presenterade även insikter från 15 expertintervjuer om spelens växande betydelse i det svenska medielandskapet.

Spel fungerar i allt högre grad som sociala mötesplatser där människor kommunicerar, skapar innehåll och tar del av information. Spel kan också användas för påverkan och blir mer tillgängliga genom ny teknik. Utvecklingen väcker frågor om hur vår gemensamma medievardag förändras och vilken kunskap som behövs för att förstå den.

Jacob Strandell, utredare på Mediemyndigheten, presenterade myndighetens insikter under samtalet Spel som framtidens medievardag. Omkring 60 personer deltog.

Tack till alla som medverkade, lyssnade, ställde frågor och delade sina perspektiv under mässan.