Nyheter i förändring: Vem nås av journalistiken i framtiden?
Den svenska nyhetsmarknaden har under decennier präglats av återkommande strukturförändringar. Antalet ägare har successivt minskat och marknaden har blivit alltmer koncentrerad som en följd av ekonomiska utmaningar och tekniska förändringar. Mediemyndighetens rapport Svensk marknad för nyheter: Ägande, utbud och ekonomi har släppts för femte året i rad och visar nuläget i mediebranschen.
Sammanfattat konstaterar rapporten att:
- Nyhetsutbudet består men blir alltmer digitalt
- Konsolidering fortsätter på marknaden – de stora företagen fortsätter att växa
- Konsumentintäkter blir viktigare – 80 % av intäkter kommer från publiken och annonserna står för endast 20 %
- Större aktörer på marknaden går i vinst medan de mindre går med förlust – trots mediestödet
- Public service anpassar verksamheten till nya ekonomiska förutsättningar
Under torsdagsmorgonen samlades representanter från forskning, mediebransch och journalistik för att diskutera nyhetskonsumtion, nyhetsundvikande och journalistikens framtid. Talade gjorde Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom vid Götebors universitet, Julia Agha, VD på Alkompis, Irena Pozar, VD och medgrundare på Hint, Erik Espeland, doktorand på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG samt Linnea Kihlström, chefsredaktör på Ljusdalsposten.
Vilka riskerar att hamna utanför nyhetsflödet?
Erik Espeland från Göteborgs universitet lyfte fram flera bakgrundsfaktorer som påverkar människors nyhetskonsumtion, där personer med svagare socioekonomiska förutsättningar, särskild politisk inriktning, samt yngre åldersgrupper tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra grupper. Forskningen visar att nyhetsundvikandet inte alltid handlar om bristande intresse:
– De som tar del av nyheter i låg utsträckning svarar antingen att innehållet inte upplevs relevant, eller att nyheterna skapar en känsla av maktlöshet.
I dessa grupper tog man helst del av nyheter på lokal nivå snarare än nationella nyheter.
Kontext är motvikten till informationsöverflöd
Ett exempel på hur medier försöker möta dessa utmaningar är nyhetsbrevet Hint, som grundades av Irena Pozar. Utgångspunkten är att många människor inte undviker nyheter för att de saknar intresse, utan för att de känner sig överväldigade av informationsflödet. Genom att varje morgon förklara några av dagens viktigaste nyheter och beskriva varför de spelar roll vill Hint göra nyhetskonsumtionen mer hanterbar.
– Innan var medierna den huvudsakliga källan till information och nyheter. Idag finns ett överflöd av information, och det vi saknar är avgränsning och kontext.
Språkkunskaper och bristande tillit skapar hinder
För vissa grupper handlar utmaningarna snarare om språk och förtroende.
Julia Agha, vd för Alkompis, beskrev hur de som Sveriges största arabisk-språkiga tidning arbetar för att göra svenska nyheter tillgängliga för fler.
– Vår målgrupp är motsatsen till nyhetsundvikare. I många hem står tv:n konstant på med internationella nyheter.
Utmaningen blir i stället språkbarriären och bristande tillit till medier. Många av läsarna kommer från diktaturer där medierna styrs av staten. Att bygga upp förtroendet för medier tar tid.
– Vi tycker att man har rätt att ta del av nyheter även om man inte har hunnit lära sig svenska. Och om man har läst Alkompis och sedan ser Aktuellt på kvällen kan det vara lättare att hänga med.
Hur når journalistiken nya målgrupper?
En återkommande fråga under seminariet var hur medier kan anpassa form och format för att nå nya målgrupper, utan att kompromissa med sitt medieetiska uppdrag. Å ena sidan betonades att det behövs fler sätt att nå publiken, å andra sidan måste journalistiken behålla sin noggrannhet och trovärdighet. I en tid då människor möter information från många olika källor blir trygga nyhetsmedier viktiga.
Moderator Linnea Kilström sammanfattade seminariet med att det inte enbart handlar om vilka som nås av journalistiken, utan också hur de nås. När medievanorna förändras behöver journalistiken fortsätta hitta nya vägar till publiken. För vissa målgrupper handlar det om att erbjuda mer kontext och vägledning. För andra handlar det om språk, representation eller lokal relevans.
Bakgrund
Svensk marknad för nyheter har tagits fram inom ramen för Mediemyndighetens uppdrag att följa och analysera medieutvecklingen. Rapporten är skriven av Nordicom på uppdrag av Mediemyndigheten. Nordicom är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet. Mediemyndigheten kommer inom kort även lansera årets upplaga av rapporterna Svensk marknad för tv och strömmad tv samt Svensk marknad för radio och podd.