Granskningsnämndens praxissamlingar

Lokala nyheter Uppsala

Status:: Friat
Ärende:: 19/00580
Kanal:: SVT2
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 2019-02-19
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Kommentar

Nyhetsinslaget handlade om att kostnaderna för inhyrd personal på Akademiska sjukhuset i Uppsala hade ökat. Inslaget avslutades med att en reporter listade fyra anledningar till varför tittarna skulle bry sig om ekonomin på Akademiska sjukhuset och sa följande.

”Ett. Det är dyrt, i slutändan så kan det faktiskt påverka hur mycket skatt som du måste betala. Nummer två. Trygghet. Allt handlar ju faktiskt inte om pengar, utan en stor del i det här handlar om att du ska känna dig trygg som patient när du kommer till en läkare. Många beskriver att de nästan blir sin egen journal när man måste återigen upprepa allting som man har varit med om hos läkaren. Tre. Utveckling. Hur ska vården och Akademiska utvecklas om man hela tiden byter ut personalen? Och nummer fyra. Arbetsmiljön. Det blir ganska tungt för dem som är fast anställda på Akademiska när de varje vecka måste lära upp ny personal. Så varför skulle vi då bry oss om ekonomin på Akademiska sjukhuset? De här fyra sakerna är några saker som du kan ha med dig när du läser nyheter om hyrpersonal”.

Granskningsnämnden ansåg att reporterns uttalanden kunde uppfattas som något värderande men att det inte gick längre än vad som kunde accepteras inom ramen för SVT:s kommentarskyldighet. Inslaget stred därför inte mot kravet på opartiskhet.

Rapport

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00409
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 2019-02-05 19.30
Tema:: Sponsring och reklam
Ämne:: Reklam och andra annonser m.m.
Kategori:: Annonsavbrott / Avbrott i nyhetsprogram

Mellan två nyhetsinslag i det 25 minuter långa programmet visades ett cirka 20 sekunder långt förinspelat inslag där en nyhetspresentatör sa följande.

"SVT ger dig hela bilden. Vi finns nära dig, i din vardag och på plats runt om i världen för att berätta om sådant som påverkar oss alla. Vi sänder direkt när det händer och erbjuder unika bilder och oväntade perspektiv. Vi vill vara en del av din vardag. Ladda ner SVT Nyheters app."

I bild visades samtidigt ett antal nyhetsbilder och bilder på innehållet i SVT Nyheters applikation. Sist i inslaget visades texten ”Ladda ner SVT Nyheters app” i bild tillsammans med SVT Nyheters logotyp på en mobiltelefonskärm. När det förinspelade inslaget var slut sa en annan nyhetspresentatör ”Ja, gör det.” i direktsändning.

Granskningsnämnden konstaterade att SVT Nyheters applikation var en tjänst som tillhandahålls av SVT och som hade en direkt koppling till SVT:s nyhetsprogram. Såsom inslaget var utformat fick det enligt nämnden främst anses utgöra egenreklam enligt radio- och tv-lagens definition. Vidare konstaterade nämnden att annonsen avbröt ett nyhetsprogram som var kortare än 30 minuter. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om att nyhetsprogram inte får avbrytas av annonsering i 8 kap. 4 § andra stycket radio- och tv-lagen. Granskningsnämnden fann inte skäl att denna gång ansöka om att SVT skulle påföras en särskild avgift för överträdelsen.

TV4Nyheterna

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00709
Kanal:: TV4
Programföretag:: TV4
Datum och tid:: 2019-01-28
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Diskriminering/Fördomar
Kategori:: Hudfärg, etnicitet, religion

Inslaget behandlade ett reportage i Kalla fakta som skulle sändas senare samma kväll. Reportaget skulle handla om att många svenskar upplevde att de misstänkliggjordes av polisen på grund av sin etnicitet. Inslaget påannonserades genom att programledaren sa följande.

Om jag ser blonda grabbar köra runt i en stor dyr Merca så tänker jag så här: ”bortskämda skitungar som kör pappas bil”. Om jag ser unga mörkhyade killar köra runt i en likadan bil så tänker jag: ”kriminella”. Det betyder att jag rasprofilerar. Det är inget jag är stolt över, men till skillnad från svenska polisen så erkänner jag att jag gör det.

Därefter följde bland annat en intervju med en person som ett flertal gånger ansåg sig ha blivit utsatt för etnisk profilering. I inslaget presenterades även en ny forskningsrapport där frågan om etnisk profilering inom polisen i Sverige togs upp. Upphovsmannen till rapporten intervjuades och sa att det var problematiskt att poliser inte reflekterade över varför de stoppade vissa individer i kontroller. Polischefen i Storgöteborg intervjuades och sa bland annat att det inte är etnicitet utan brottslighet som är utgångspunkten för dem.

Granskningsnämnden konstaterade att programledarens påannonsering hörde till ett inslag om förekomsten av etnisk profilering inom polisen. Nämnden hade förståelse för att syftet med påannonseringen var att exemplifiera den typ av fördom som kan ligga bakom etnisk profilering. Nämnden ansåg dock att programledarens uttalande om unga mörkhyade killar inom ramen för nyhetssändningen var uppenbart kränkande och därtill riskerade att befästa fördomar om personer med en viss hudfärg. Enligt nämndens mening stred inslaget mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Vintermagasinet

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00286
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 2019-01-27
Tema:: Sponsring och reklam
Ämne:: Otillbörligt kommersiellt gynnande
Kategori:: Andra skildringar av företag och produkter

I en sekvens intervjuades en tävlande snowboardåkare som bland annat talade om sin sponsor på följande sätt (enligt svensk textning).

(Snowboardåkare) - [snowboardvarumärket] har en skön inställning och det är ett fantastiskt team. Jag var ute efter en sponsor och vi påbörjade vårt samarbete tre, fyra veckor före VM. Det var häftigt. Brädorna är jättebra, och jag gillar allt de står för. Jag passar in bra i det de gör. […] Det är ett litet märke från Italien och jag gillar det verkligen.

Under intervjun höll snowboardåkaren i sin snowboard, vars logotyp syntes i bild. I en del av intervjun zoomade kameran in på snowboardens logotyp. Kameran zoomade även in på en del av åkarens jacka där logotypen tydligt syntes i helbild. Snowboardåkaren lyfte även leende upp sin snowboard och borstade bort snö från den.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av snowboard-varumärket, i synnerhet mot bakgrund av de positiva uttalandena som snowboardåkaren gjorde, men även genom sättet varumärket exponerades i bild på åkarens snowboard under intervjun. Det uppkomna gynnandet gick utöver vad som var motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Vad SVT anförde om att programmet producerats av ett externt bolag och att de inte hade kontroll över produktionen vid inspelningstillfället ändrade inte den bedömningen.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att SVT AB skulle betala en särskild avgift om 50 00 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 29533-19).

Tankesmedjan

Status:: Friat
Ärende:: 19/00244
Kanal:: P3
Programföretag:: SR
Datum och tid:: 2019-01-23
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Satir/ironi

I inslaget pratade de fyra programledarna om podcasten ”Hur kan vi?” och podcastens programledare och skapare. De fokuserade särskilt på att podcastens programledare bjudit in en särskild gäst.

Flera anmälare var kritiska till inslaget och anförde i huvudsak att inslaget utgjorde förtal då programledarna antydde att podcasten hade en högerextrem agenda. Inslaget gav vidare en snedvriden och felaktig bild av podcasten. Det påstods felaktigt att den inbjudna gästen är nazist, vilket utgjorde förtal. Det framstod som att Tankesmedjan anser att personer med obekväma åsikter bör tystas och att det är fundamentalt fel att låta konservativa komma till tals i det offentliga rummet.

Granskningsnämnden ansåg att det i inslaget förekom långtgående uttalanden om gästen, bland annat benämndes hon som nazist. Givet hur inslaget var utformat i den delen, framgick den satiriska karaktären enligt nämndens mening inte särskilt tydligt och uttalandena låg på gränsen för vad som kan accepteras. Nämnden konstaterade dock att Tankesmedjan är ett känt satirprogram och att programformen fick antas stå klar för lyssnarna. Givet detta och då det enligt nämndens praxis gäller vida ramar för vad som får sägas i ett satirprogram gjorde nämnden bedömningen att uttalandena om gästen inte var sådana att de stod i strid med kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av programformen ansåg nämnden vidare att beskrivningen av podcasten ”Hur kan vi?” och dess programledare inte stred mot kravet på opartiskhet. Inslaget stred inte heller i övrigt mot detta krav.

Idrottsgalan – Röda mattan

Status:: Friat
Ärende:: 19/00222
Kanal:: SVT Play
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 2019-01-21
Tema:: Sponsring och reklam
Ämne:: Otillbörligt kommersiellt gynnande
Kategori:: Varumärkesexponering / Varumärken i inspelningsmiljön

Sändningen var en direktsändning från röda mattan inför Idrottsgalan 2019. Under sändningen intervjuades olika idrottspersonligheter, varav flera var nominerade till galans olika priser. En del av intervjuerna genomfördes vid en fast plats på röda mattan där ett podium syntes i förgrunden, och röda mattan och gäster syntes i bakgrunden. När gästerna intervjuades vid podiet syntes en sponsorvägg till höger om eller bakom de som blev intervjuade och ett antal varumärkeslogotyper exponerades då från och till i bild. I sändningen förekom även intervjuer direkt framför sponsorväggen. Även vid dessa tillfällen syntes varumärkeslogotyper i bild.

Sponsorväggen syntes ur olika vinklar under större delen av sändningen. Logotyperna exponerades olika tydligt och i olika omfattning under sändningen.

Granskningsnämnden ansåg att det under sändningen uppkom ett gynnande av de varumärken vars logotyper syntes på sponsorväggen. Enligt nämndens mening förelåg ett informations- och underhållningsintresse av att intervjua gästerna på röda mattan. Mot den bakgrunden och med beaktande av vad SVT anfört om att programföretaget haft begränsade möjligheter att påverka inspelningsmiljön samt att det var fråga om en direktsändning, ansåg nämnden att sändningen inte stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Döda poeters sällskap

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00211
Kanal:: TV4
Programföretag:: TV4
Datum och tid:: 2019-01-19
Tema:: Sponsring och reklam
Ämne:: Reklam och andra annonser m.m.
Kategori:: Annonsavbrott / Avbrott i filmer och dramaserier

Döda poeters sällskap var en amerikansk långfilm som utspelade sig på en privatskola. Sändningen av filmen avbröts vid följande tillfällen av annonser.

• En lärare sa åt sina elever att luta sig närmare skolans troféskåp och lyssna noga, varpå sändningen bröts av annonser. Efter avbrottet fortsatte scenen med att läraren viskade till eleverna.

• En elev smet ut från skolan för att träffa ett hemligt elevsällskap. Han tittade i en bok med dikter som skulle läsas i sällskapet samtidigt som en musikslinga spelades. Filmen avbröts av annoser. Efter avbrottet fortsatte samma musikslinga och elever visades smita från skolan.

• En elev skulle ringa ett samtal men la på luren. Samtidigt som han pratade med sina kamrater bröts filmen av annonser. Efter avbrottet fortsatte han att prata med kamraterna.

• Skolans rektor bad de församlade eleverna att den som skrivit en artikel i skoltidningen skulle ge sig till känna. Sändningen avbröts av annonser, varefter filmen återupptogs i samma scen.

• En elev tog fram sin fars pistol ur en byrålåda och satt sedan med pistolen framför sig. Musik spelades. Sändningen bröts av annonser. När filmen återupptogs hördes samma musikslinga och elevens far väcktes av ett ljud. Han gick ned i huset och hittade sin son död.

Granskningsnämnden ansåg att samtliga fem annonsavbrott i långfilmen var placerade på ett sådant sätt att de avbröt pågående händelseförlopp. Avbrotten var därmed inte placerade där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett avbrott i filmens kontinuitet. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor per avbrott, totalt 250 000 kronor för de felaktigt inplacerade annonsavbrotten (förvaltningsrättens mål nummer 11504-19).

Hawaii-five-0

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00160
Kanal:: Sjuan
Programföretag:: TV4
Datum och tid:: 2019-01-15 20.00
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Våld
Kategori:: Våld – fiktivt

Sändningen var ett avsnitt av en tv-serie om en elitstyrka på Hawaii. I en scen blev två karaktärer attackerade av en man. Efter att männen slagits en stund slog karaktären Steve den attackerande mannen med en eldpinne i nacken. Mannen föll död till marken och i flera klipp syntes mannen liggandes på en matta med en stor blodfläck. Mot slutet av programmet förekom en längre scen där flera personer sköt mot varandra. Flera av de som blev skjutna syntes sjunka ihop. Steve syntes också slåss med flera personer. Bland annat hölls Steve fast under vatten med en slang runt halsen. Därefter sjönk den person som försökte strypa Steve ihop och blod flöt ut runt hans huvud.

Granskningsnämnden ansåg att sändningen innehöll scener som kunde verka skrämmande för barn och givet tidpunkten för sändning stred den därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Morgonpasset i P3

Status:: Friat
Ärende:: 19/00129
Kanal:: P3
Programföretag:: SR
Datum och tid:: 2019-01-11
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Droger
Kategori:: Narkotika

Inslaget handlade om att forskningen om psykedeliska droger fått en renässans. I inslaget deltog bland annat en psykolog som intervjuades av programledarna. Han berättade bland annat om forskningen om psykedeliska droger och sina upplevelser av att ta droger på utlandsresor.

Granskningsnämnden konstaterade att Morgonpasset i P3 var ett underhållningsprogram som på ett lättsamt och humoristiskt sätt tog upp dagsaktuella frågor. Av inslagets inledning framgick att ämnet psykedeliska droger skulle diskuteras eftersom psykologer kommit att intressera sig alltmer för psykedeliska droger vid behandlingen av psykisk ohälsa. Med hänsyn tagen till programformen, samt att programledarna ställde kritiska frågor till den medverkande psykologen och vid flera tillfällen påtalade att de droger som diskuterades var olagliga i Sverige, kunde något förhärligande av drogbruk inte anses ha skett i inslaget som helhet. Mot bakgrund av detta ansåg nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Sportspegeln

Status:: Fällt
Ärende:: 19/00016
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 2018-12-30
Tema:: Sponsring och reklam
Ämne:: Otillbörligt kommersiellt gynnande
Kategori:: Varumärkesexponering / Varumärkesexponering på kläder

Inslaget inleddes med att en presentatör sa följande.

"Alpin skidåkning på högsta nivå handlar om allt. Fysik, teknik, mental styrka och inte minst rätt skidor. Efter OS-säsongen 2014 bytte [namn på svensk skidåkare] till ett skidmärke som då låg sämst till på slalomrankingen på herrsidan. Nu har det gått fyra år och efter en del bekymmer i början så blev det tillslut ett OS-guld. "

Inslaget utgjordes därefter av ett reportage i vilket den aktuella skidåkaren intervjuades om skidorna och skidmärket. Han berättade bland annat om hur han som åkare kan bidra till utvecklingen av en skida. I inslaget intervjuades även det aktuella märkets tävlingschef som berättade om samarbetet med skidåkaren och utvecklingen av skidorna. Reportern sa sedan bland annat att skidfabrikanten lyckats väldigt bra med utvecklingen av olika skidor genom samarbeten med åkare och att märket nu kunde vara med och konkurrera om slalomsegrar. Mot slutet av inslaget förklarade skidåkaren att det fortfarande återstod mycket träning och fortsatt utveckling av skidorna. Reportern sa även följande.

!Innan den här säsongen drog igång hade de fått ihop tio pallplatser och vunnit det där OS-guldet i slalom. Men jakten fortsätter och materialet, det är bara en parameter."

Reportaget var bland annat inspelat i en skidverkstad. I bild visades dels intervjuobjekten, dels hur man arbetade med olika skidor. Vid en del tillfällen visades kortvarigt det aktuella skidmärkets logotyp helt eller delvis i samband med att skidorna hanterades. Även andra logotyper och skidor från andra tillverkare syntes från och till i bild. Namnet på det aktuella märket syntes även i en elektroniskt infogad skylt som presenterade märkets tävlingschef under intervjun.

Under intervjun med skidåkaren syntes från och till skidåkaren och den jacka skidåkaren bar. På framsidan av skidåkarens jacka syntes flera logotyper över bröstet och på jackans krage syntes en logotyp för ett varumärke. Logotypen för det aktuella skidmärket fanns inte med på jackan.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av det aktuella skidmärket genom exponeringen av skidmärkets produkter och logotyp och genom de positiva omdömen som lämnades om varumärket. Mot bakgrund av att inslaget handlade om att en skidåkares resultat till stor del beror på skidorna och att en skidtillverkare genom samarbeten med åkare kunnat utvecklas till att bli en av de främsta inom slalom, ansåg nämnden dock att det gynnande som uppkom av skidmärket var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Inslaget stred därför i denna del inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. I sin bedömning beaktade nämnden även att det inte förekom någon särskild fokusering på skidmärkets logotyp i bild och att skidmärket inte nämndes vid namn under inslaget.

Vad gällde den exponering av logotyper som förekom på skidåkarens jacka konstaterade nämnden att logotyperna för flera varumärken syntes tydligt i bild under stora delar av intervjun. Genom denna exponering uppkom ett gynnande av varumärkena som enligt nämndens mening inte var motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Det borde ha varit möjligt för SVT att utforma inslaget på ett sådant sätt att ytterligare delar av exponeringen undveks. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att SVT AB skulle betala en särskild avgift om 100 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 29537-19).