Så utvecklas medieområdet – insikter från Almedalen 2026

Under Almedalsveckan 2026 lyftes flera av de mest aktuella frågorna på medieområdet – från politisk reklam och mediestöd till barns digitala vardag. Mediemyndigheten deltog i samtal med myndigheter, bransch och civilsamhälle om utvecklingen framåt.

Medverkan utgick från myndighetens uppdrag att följa och analysera medieutvecklingen, analysera hur barn och unga använder medier samt samordna det nationella arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK).

Stärkt samverkan för medvetna medieanvändare

Tillsammans med Kungliga biblioteket och Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) arrangerade vi seminariet Medvetna medieanvändare för ett motståndskraftigt samhälle. Där diskuterades hur det nationella och lokala arbetet med MIK kan utvecklas vidare.

Flera konkreta idéer lyftes, bland annat:

• initiativ för att stärka engagemang lokalt i hela landet
• ökad närvaro i människors vardagliga sammanhang
• fortsatt fokus på utbildning och kompetensutveckling

En återkommande fråga var hur olika aktörer kan samverka mer för att stärka medborgares förutsättningar att ta del av, värdera och använda information. Flera medverkande lyfte även webbutbildningen mediemedveten.se som en viktig del i arbetet med MIK.

Inspelat seminarium: Medvetna medieanvändare för ett motståndskraftigt samhälle

Barnrätt, medieanvändning och ansvar i digitala miljöer

Barns rättigheter och villkor i digitala miljöer var en central del av Mediemyndighetens medverkan under Almedalsveckan. I flera samtal – om elevers psykiska hälsa, trygghet online, AI och plattformars ansvar – lyftes behovet av ökad kunskap, samverkan och dialog.

Mediemyndigheten bidrog med resultat från analyser som Barn och ungas strategier online, Ungas artificiella relationer samt Ungar & medier – Sveriges största undersökning av barns och ungas medievanor. Underlagen visar förändrade medievanor över tid och pekar på behovet av att förstå barns digitala liv utifrån olika förutsättningar och behov.

I diskussionerna återkom flera perspektiv:

• vikten av dialog med barn och unga, som ofta är tidiga användare av nya digitala tjänster
• behovet av att stärka vuxnas kunskap och stöd i frågor om medieanvändning
• att insatser behöver vara nyanserade, särskilt för sårbara grupper

I samtal om elevhälsa lyftes också konkreta stöd i arbetet, som kunskap om barns medievanor, material om problematiskt spelande och samtalsstöd om skärmanvändning. Frågor om plattformars ansvar och utvecklingen av AI, liksom tillämpningen av DSA, var återkommande i diskussionerna.

Sammantaget pekade samtalen på vikten av fortsatt kunskapsutveckling, samverkan och en löpande dialog mellan aktörer – med barns perspektiv som utgångspunkt.

Politisk reklam i förändring

I seminariet Politisk reklam i förändring – hur påverkas demokratins spelregler? diskuterades hur EU:s förordning om politisk reklam (TTPA) och plattformarnas förändrade policyer ändrat förutsättningarna för politisk kommunikation. Samtalet lyfte bland annat vikten av av transparens i politisk reklam – att det ska vara tydligt vem som står bakom ett budskap och varför det visas för mottagaren. En fråga som är central för både förtroende och rättvisa förutsättningar i det demokratiska samtalet.

Mediestödet – resultat och fortsatt utveckling

Under veckan presenterades även vår rapport Nya mediestödets effekter. Vi redogjorde för de första årens resultat och erfarenheter. Rapporten visar att stödet i många delar fungerar enligt sitt syfte och bidrar till mediemångfald, samtidigt som det finns möjligheter till vidareutveckling.

En gemensam kunskapsbas framåt

Mediemyndighetens deltagande i Almedalen 2026 visar på bredden i de frågor som ryms inom medieområdet – från demokratifrågor och regelverk till barns vardag och medieanvändning. Dialogen med andra aktörer är en viktig del i myndighetens fortsatta arbete, både för att bidra med kunskap och stärka utvecklingen inom medieområdet.