Unga använder AI i stor utsträckning för råd, stöd och reflektion kring vardagliga problem och beslut. AI kompletterar därmed vissa mellanmänskliga funktioner i ungas vardag.
Ladda ner PM:et här
PM Ungas artificiella relationer.pdf (3,3 mb)
Resultat i korthet
- Majoriteten av unga har använt AI för att få råd eller stöd i vardagen (52 %), och en fjärdedel har använt AI för att prata om stora beslut (27 %).
- En mindre men betydande andel unga har använt AI för emotionella funktioner, som att prata om hur de mår (24 %) eller som sällskap (15 %).
- En stor majoritet (78 %) instämmer i påståendet att det är riskabelt att använda AI till allt möjligt.
- Yngre respondenter instämmer i högre grad med att det är lättare att prata med AI om svåra ämnen än med en människa.
Sammanfattning
Ungas användning av artificiell intelligens (AI) i vardagen har successivt utvecklats från att främst vara ett praktiskt verktyg till att även omfatta relationella och emotionella funktioner.
Chatbottar och så kallade virtuella följeslagare kan exempelvis erbjuda umgänge, bekräftelse och stöd på sätt som liknar mellanmänskliga relationer. För unga som befinner sig i utveckling kan artificiella relationer få långtgående konsekvenser, med effekter på samhällsnivå – så väl positiva som negativa. Detta PM ger en inblick i hur ungas relationer till AI ser ut och fungerar, bortom rent praktiska användningsområden.
Undersökningen visar att en stor del av unga i Sverige (15–24 år) har använt AI som komplement till mellanmänskliga samtal och att det är relativt vanligt att ha pratat med en AI som stöd vid emotionella, relationella och vardagliga problem. Resultaten pekar på att AI redan har börjat få en psykologisk och social funktion för unga. AI används inte bara som sökmotor, skolhjälp eller produktivitetsverktyg, utan som ett slags lågtröskelstöd i gränslandet mellan information, självreflektion, rådgivning och sällskap. Det är framför allt vardagsråd som tidigare kom från familj, vänner eller sociala medier, som nu kompletteras med AI, men AI används även som stöd, exempelvis för ensamma som behöver någon att prata med.
Mediemyndighetens uppdrag
Mediemyndigheten har i uppdrag att följa och analysera medieutvecklingen och stärka barn och unga i sin medieanvändning och skydda dem från skadlig mediepåverkan samt ta tillvara barns och ungas erfarenheter. För att förstå möjligheter och risker med AI är ungas perspektiv viktiga.
Frågan om ungas artificiella relationer är ett område som behöver relateras till medie- och informationskunnighet, psykisk hälsa och ansvarsfördelningen mellan teknikföretag, vårdnadshavare, skola och samhälle.