Vägledning för mediemätning
Den som söker mediestöd ska lämna uppgifter om mediets redaktionella innehåll, regelbundenhet och användarförankring till Mediemyndigheten. Uppgifterna använder mediestödsnämnden för att bedöma om vissa av förutsättningarna för stöd är uppfyllda.
De förutsättningar som gäller för mediestöd framgår av lagen (2023:664) om mediestöd, förordningen (2023:740) om mediestöd och Mediemyndighetens föreskrifter (MEMYFS 2024:1) om mediestöd. Ni som söker stödet ska visa att förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Vägledningen kompletterar regelverket i fråga.
Mätningarna kan ni göra själva, eller så kan ni anlita ett oberoende mätinstitut med specialistkompetens och väl dokumenterad erfarenhet inom mediemätning.
Om ni gör mätningen själva finns en blankett med en tillhörande revisorsrapport som ska fyllas i och lämnas in vid ansökan. På den här sidan hittar ni information om hur en mediemätning går till, exempel på mätningar och blanketter att fylla i.
Mediemätningen som ni gör själva går till så här:
- Upprätta utgåvoprotokoll över utgivningen av mediet
- Beräkna det redaktionella innehållet
- Beräkna mediets användarförankring
- Redovisa uppgifterna i blanketten för mediemätning och få den intygad av en oberoende kvalificerad revisor
Grundförutsättningarna är desamma för tryckta, digitala och prenumererade medier, men de beräknas på olika sätt. Det finns vissa lättnader för nystartade medier och medier riktade till de nationella minoriteterna.
Uppgifterna som rör regelbundenheten och omfattningen av redaktionellt innehåll ska ni räkna om till ett helår och ange i myndighetens blankett för mediemätning. Det framgår av blanketten hur ni ska göra det.
Mätrapporter, metodbeskrivningar, dataunderlag och utgåvoprotokoll ska arkiveras av den som beviljas stöd under fem år.
Det är förhållandena under perioden 1 januari – 30 juni under det år som föregår det år stödet avser som ska redovisas. För ansökan om mediestöd 2025 är det alltså perioden 1 januari-30 juni 2024 som ska redovisas.
Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Av det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet ska minst 51 procent bestå av nyhetsförmedling och granskning. Ni som söker stöd behöver inte mäta det kravet, men ni ska försäkra att kravet är uppfyllt i ansökan.
Dessa krav framgår av 6, 7 och 8 §§ lagen om mediestöd och av 5, 7 och 8 §§ förordning om mediestöd för den som vill läsa mer.
Medier med upplagedelar med andra titlar än huvudtiteln
Om er titel har flera upplagedelar (editioner/avläggare) eller om er titel har samma ägare som en annan titel samtidigt som titlarna samarbetar i hög utsträckning, publicerar identiskt redaktionellt innehåll och/eller delar redaktionell personal, behöver ni vara tydliga med detta i ansökan. Beskriv om ansökan omfattar flera titlar och i sådant fall vilka. Beskriv också redaktionella samarbeten med andra titlar och om medierna delar ansvarig utgivare, redaktionell personal och så vidare. Detta för att nämnden ska kunna ta ställning till om titlarna ska ses som ett och samma nyhetsmedium.
Enligt mediestödsnämndens praxis (mediestödsnämndens beslut den 15 maj 2024, dnr 24/00599) kan en sammanlagd mediemätning av titlarna läggas till grund för nämndens beslut om mediestöd när det gemensamma redaktionella innehållet i titlarna uppgår till 75 procent eller mer av det totala redaktionella innehållet.
Blankett för mediemätning & metodbeskrivning
Reslutatet av den egna mediemätningen ska sammanställas i Blankett för mediemätning som finns längst ner på den här sidan under "Relaterade dokument". Instruktioner för hur blanketten ska fyllas i finns på dokumentet.
Vid en egen mediemätning är det viktigt att metoden beskrivs utförligt under rubrik F. Metodbeskrivning. Om utrymmet inte räcker så går det bra att skicka in en utförlig beskrivning på ett separat papper.
Under metodbeskrivning behöver ni även uppge hur olika typer av material i mediet har bedömts, t.ex. vad har räknats som kringtjänster och arkiv, servicetjänster (t.ex. tv-tablå och korsord).
När det gäller servicetjänster ska det tydligt framgå om dessa har räknats med i det redaktionella innehållet eller inte. Se "Information om ändringar i föreskrifter" ovan.
Det ska framgå av mediemätningen i vilken mån det redaktionella innehållet består av så kallade robot-texter och om de köpts in exklusivt för mediet. Robot-text är enligt mediestödsnämndens praxis automatiserad text, som till exempel handlar om trafiknyheter, sport och väder, och som är beställt av och enbart för mediet. Enligt mediestödsnämndens praxis får robot-text räknas som exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll om det 1) köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmediet, 2) underskrider hälften av det totala exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet.
Upprätta utgåvoprotokoll
För att visa att ett medium har en viss omfattning och andel redaktionellt innehåll, en viss andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll samt en viss regelbundenhet ska den som söker stöd sammanställa uppgifter om utgivningen under bedömningsperioden i form av utgåvoprotokoll. Utifrån utgåvoprotokollen görs sedan mediemätningen.
Varje tryckt tidning som kommer ut räknas som en utgåva. Innehållet i samtliga utgåvor som kommer ut under bedömningsperioden dokumenteras i utgåvoprotokoll. Utifrån utgåvoprotokollen görs sedan mediemätningen. En förutsättning för stöd är dock att mediet kommer ut med minst 45 utgåvor per år och att utgåvornas omfattning är ungefär lika stora och innehållet är jämt fördelat över dessa.
Redovisningen av omfattningen av det redaktionella innehållet i tryckta medier utgår från spaltmillimeter. Ett tryckt medium ska ha ett redaktionellt innehåll som motsvarar minst 1000 spaltmeter (en miljon spaltmillimeter), mätt i 38 mm spaltbredd, per kalenderår.
Utgåvoprotokollen upprättas i form av en kommaseparerad fil (CSV) med en rad per sida i den tryckta utgåvan, och en rad som summerar mängden innehåll.
Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Mäta redaktionellt innehåll
En sidas omfång i spaltmillimeter beräknas utifrån sidans satsyta.
Satsytan är den del av en sida som upptas av text eller grafiska element, exklusive marginaler, sidnummer och sidhuvud/kolumntitel, men inklusive spaltmellanrum.
Vid beräkningen av omfattningen av det redaktionella innehållet i form av antalet spaltmeter tillämpas en schablonmässig spaltbredd om 38 mm.
Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Skapa ett nytt utgåvoprotokoll för varje utgåva.
För varje sida ska ni skapa en rad och ange:
- I kolumn A: sidnummer.
- I kolumn B: den totala satsytan i spaltmillimeter (utifrån tidigare mätning av sidmallen). Mät de redaktionella elementen på respektive sida och beräkna sedan antalet spaltmillimeter enligt formeln:
- I kolumn C: den totala mängden redaktionellt material i spaltmillimeter.
- I kolumn D: den totala mängden unikt exklusivt egenproducerat innehåll i spaltmillimeter.
- Slutligen: skapa en rad där kolumn B, C och D var för sig summeras.
Mäta användarförankring
För att visa om ett medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.
Användarförankringen kan visas på två olika sätt för tryckta medier. Genom mediets distribuerade upplaga eller genom antalet betalande prenumeranter.
Ni som söker stöd ska i blanketten för mediemätning utförligt beskriva hur mätningen har gått till under F. Metodbeskrivning.
Distribuerad upplaga
För tryckta medier anses antalet regelbundna användare motsvaras av det genomsnittliga antalet exemplar i den distribuerade upplagan som skickas ut från tryckeriet. Lösnummerreturer och fasta arbetesexemplar ska räknas bort.
Det är antalet distribuerade exemplar under bedömningsperioden som ska redovisas genom mätningen. Redovisningen utgår från tryckerifakturor och distributionslistor över mediets upplaga.
Betalande prenumeranter
En redovisning av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.
Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg:
1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:
- Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
- Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
- Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.
2. Avstämning mot faktiska intäkter
Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.
Kombinationsprenumerationer
En prenumeration som omfattar både en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.
Resultatet redovisas och intygas av revisor
Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning. Uppgifterna i blanketten ska intygas av en oberoende kvalificerad revisor.
Upprätta utgåvoprotokoll
För att visa att ett medium har en viss omfattning och andel redaktionellt innehåll, en viss andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll samt en viss regelbundenhet ska den som söker stöd sammanställa uppgifter om utgivningen under bedömningsperioden i form av utgåvoprotokoll. Utifrån utgåvoprotokollen görs sedan mediemätningen.
Ni som söker stöd för ett digitalt medium avgör själva hur en utgåva avgränsas. Det kan vara publiceringar under ett dygn, under en kalendervecka eller annan tidsperiod. En förutsättning för stöd är dock att mediet kommer ut med minst 45 utgåvor per år och att utgåvornas omfattning är ungefär lika stora och innehållet är jämt fördelat över dessa.
Om ni väljer att sammanställa utgåvor per kalendervecka så samlar ni alltså samtliga publiceraingar som gjorts per vecka i utgåvoprotokoll. I redovisningen tilldelas varje utgåvoprotokoll ett utgåvonummer.
En digital utgåva kan bestå av ett eller flera fristående innehållsobjekt såsom text, videoklipp, bilder eller ljudinspelningar. Till varje utgåva får bara sådant material som har publicerats eller sänts sedan tidigare utgåva räknas med.
Utgivningen sammanställs i ett utgåvoprotokoll, i form av en kommaseparerad fil (CSV). Varje innehållsobjekt i mediet motsvarar en rad i utgåvoprotokollet. I fälten beskrivs innehållsobjektets egenskaper i form av metadata. Den första raden i filen är reserverad för fältnamnet.
I fältet content anges det unika innehållsobjektet som ren text utan formatering, t.ex. URL (vid leverans via RSS) eller t.ex. UUID/GUID (för leverans via FTP).
Exempel på utgåvoprotokoll för webbplats. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Exempel på utgåvoprotokoll för app. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Exempel på utgåvoprotokoll för nyhetspodd. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Mäta andelen redaktionellt innehåll
En förutsättning för stöd är att mediets redaktionella innehåll under ett år omfattar minst 1000 spaltmeter, 2 250 000 tecken eller 2700 minuter per kalenderår. För medier som är riktade till de nationella minoriteterna ska i stället det redaktionella innehållet motsvara minst 225 spaltmeter, minst 500 000 tecken eller minst 600 minuter.
I mediemätningen konverterar ni de mediespecifika måtten till enheten tecken enligt:
- 1 tecken = 1 tecken
- 1 minut ljud = 834 tecken
- 1 minut video = 834 tecken
- 1 bild = 300 tecken
Blanksteg i redaktionell text får ingå i beräkningen av antalet tecken.
I de fall en digital utgåva innehåller material som inte är redaktionellt ska det summeras som en egen rapport-post i utgåvoprotokollet.
Om en exakt uppgift av material som inte består av redaktionellt material inte är möjlig att bedöma kan en schablonmässig bedömning göras per utgåva. Det kan till exempel handla om annonser som har olika storlek på webben jämfört med i en mobiltelefon. Det kan också handla om annonser som kommer utifrån och inte är inbäddat på sidan. Metoden för beräkningen av sådant material beskrivs i en bilaga till redovisningen.
Mäta användarförankring
För att visa om ert medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.
För digitala medier anses antalet regelbundna användare motsvaras av antalet kvalificerade besökare eller antalet betalande prenumeranter.
Kvalificerade besökare
Med kvalificerad besökare avses en fysisk person som befinner sig i Sverige och som genom eget val besökt och tagit del av det redaktionella innehållet. Det är antalet personer som tar del av utgivningen för de utgåvor som kommer ut under mätperioden som får ingår i beräkningen.
Redovisningen av användarförankringen ska göras med ett etablerat tredjepartsverktyg för trafikmätning och i enlighet med branschpraxis. Uppgifterna om antalet kvalificerade besökare ska presenteras i en trafikrapport. All trafik som inte anses vara kvalificerad ska räknas bort från underlaget.
Antalet kvalificerade besökare kan mätas på olika sätt beroende på medietyp.
Text och bild på webb & i app
- Besök som omfattar visningar av sidor där innehåll dolts bakom betalvägg får inte ingå i underlaget.
- Besök som omfattar visning av minst två redaktionella innehållsobjekt, på varsin unika webbadress, får räknas med i underlaget.
- Besök som omfattar en visning i inloggat läge får räknas med i underlaget.
Besök som för webbmedier sker via en unik webbläsare och som för appar sker via en unik appinstallation kan räknas med i antalet kvalificerad besökare.
Ljud
För ljud och video anses en unik spelare eller ström motsvara en kvalificerad besökare.
- För medier som bara finns tillgängliga via ljud får uppspelningar som klassificerats som godkända lyssningar enligt vedertagen branschpraxis räknas med.
Video
- För medier som bara finns tillgängliga via video får uppspelningar som klassificerats som godkända spelningar enligt vedertagen branschpraxis räknas med.
Mätningen görs utifrån ett etablerat tredjepartsverktyg för trafikmätning.
Med hjälp av standardfunktioner för gruppering av innehåll och segmentering av användare, kan den som söker stöd skapa rapporter som mäter antalet kvalificerade besök.
1. Märk upp de sidvisningar som sker på unika url:ar som tillhör innehållsobjekt som ingår i ett utgåvoprotokoll. (t.ex. med hjälp av funktionen ”content group” i Google Analytics 4).
2. Skapa ett sätt att särskilja visningar på innehållsobjekt som visats i sin helhet för besökaren, till exempel att en artikel är olåst, eller att en låst artikel visats för en inloggad besökare. (t.ex. med hjälp av funktionen ”custom dimension” i Google Analytics 4).
3. Skapa ett besökarsegment som omfattar kvalificerade besökare:
- användare som befinner sig i Sverige
- besök där användaren besökt minst två olika innehållsobjekt (steg 1) som vid besöket var fullt tillgängliga för användaren (steg 2)
- exkluderar icke-mänskliga besökare, t.ex. automatiserade driftbevakningssystem
- exkluderar hänvisnings- och kampanjtrafik från andra medier
Låt webbanalysverktyget visa en trafikrapport som visar antalet kvalificerade besökare, med besökarsegmentet från steg 3 applicerat, grupperat per kalendervecka.
Exportera datan och gallra bort de kalenderveckor eller andra tidsperioder som inte motsvarar mediets utgåvor.
Exempel på tredjepartsverktyg. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.
Betalande prenumeranter
En redovisning av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.
Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg.
1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:
- Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
- Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
- Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.
2. Avstämning mot faktiska intäkter
Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.
Kombinationsprenumerationer
En prenumeration som omfattar både en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.
Resultatet redovisas och intygas av revisor
Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning, Uppgifterna i blanketten ska även intygas av en oberoende kvalificerad revisor.